Ämnet Bärnstenssyra är av stor betydelse i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess relevans i historien eller dess påverkan på mänsklig utveckling, väcker Bärnstenssyra mångas intresse och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bärnstenssyra på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid, dess inverkan på olika områden och dess relevans idag. Genom ett detaljerat och uttömmande tillvägagångssätt hoppas vi kunna erbjuda en komplett och berikande översikt av Bärnstenssyra, så att våra läsare bättre kan förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.
Bärnstenssyra | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | butandisyra |
---|---|
Övriga namn | Succinylsyra, etan-1,2-dikarboxylsyra |
Kemisk formel | C4H6O4 eller C2H4(COOH)2 |
Molmassa | 118,088 g/mol |
Utseende | Färglösa kristaller |
CAS-nummer | 110-15-6 |
SMILES | OC(CCC(O)=O)=O |
Egenskaper | |
Densitet | 1,55 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 58 g/l |
Smältpunkt | 185 °C |
Kokpunkt | 235 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Bärnstenssyra är en karboxylsyra som ingår i citronsyracykeln.
Bärnstenssyra är en doftlös organisk syra, som kristalliserar i prismor och är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. Dess salter kallas succinat.
Den förekommer i små mängder i t.ex. bärnsten och svampar och bildas bl.a. vid oxidation av fett.[1]
Bärnstenssyra kan framställas genom hydrogenering av maleinsyra (C2H22).
Historiskt har bärnstenssyra framställts genom torrdestillation av bärnsten, därav namnet.
Bärnstenssyra används vid framställning av lacker och färgämnen, och som antioxidationsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel och har E-nummer 363.
I äldre tider användes bärnstenssyra i form av "prinsens droppar" som medicin mot hysteri.[2]