Bärnstenssyra

Ämnet Bärnstenssyra är av stor betydelse i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess relevans i historien eller dess påverkan på mänsklig utveckling, väcker Bärnstenssyra mångas intresse och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bärnstenssyra på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid, dess inverkan på olika områden och dess relevans idag. Genom ett detaljerat och uttömmande tillvägagångssätt hoppas vi kunna erbjuda en komplett och berikande översikt av Bärnstenssyra, så att våra läsare bättre kan förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.

Bärnstenssyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnbutandisyra
Övriga namnSuccinylsyra, etan-1,2-dikarboxylsyra
Kemisk formelC4H6O4 eller C2H4(COOH)2
Molmassa118,088 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller
CAS-nummer110-15-6
SMILESOC(CCC(O)=O)=O
Egenskaper
Densitet1,55 g/cm³
Löslighet (vatten)58 g/l
Smältpunkt185 °C
Kokpunkt235 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bärnstenssyra är en karboxylsyra som ingår i citronsyracykeln.

Egenskaper

Bärnstenssyra är en doftlös organisk syra, som kristalliserar i prismor och är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. Dess salter kallas succinat.

Den förekommer i små mängder i t.ex. bärnsten och svampar och bildas bl.a. vid oxidation av fett.[1]

Framställning

Bärnstenssyra kan framställas genom hydrogenering av maleinsyra (C2H22).

Historiskt har bärnstenssyra framställts genom torrdestillation av bärnsten, därav namnet.

Användning

Bärnstenssyra används vid framställning av lacker och färgämnen, och som antioxidationsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel och har E-nummer 363.

I äldre tider användes bärnstenssyra i form av "prinsens droppar" som medicin mot hysteri.[2]

Se även

Källor

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1973
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1930). Svensk uppslagsbok. Bd 5. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 591-592