Köpings kommun

Köpings kommun Kommun
Köpings rådhus
Slogan	Rikare på fantasi, laganda och drivkraft
Köpings kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Centralort	Köping
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	25 978 (2023-12-31)
Areal	644,56 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	604,32 kvadratkilometer
- därav vatten	40,24 kvadratkilometer
Bef.täthet	42,99 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°30′47″N 15°59′55″Ö / 59.513055555556°N 15.998611111111°Ö / 59.513055555556; 15.998611111111
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–) Köpings domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2114
Anställda	3 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1983
GeoNames	2699780
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Köpings kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är staden Köping.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Himmeta, Köping, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Köpings stad som 1863 bildade en stadskommun. 1919 införlivades Köpings landskommun i staden.

1939 bildades Kolsva landskommun (till 1950 benämnd Bro och Malma landskommun) av Bro och Malma landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Medåker (av de tidigare landskommunerna Arboga, Himmeta, Medåker och Västra Skedvi) och Munktorp (av Munktorp och Odensvi) medan Kolsva landskommun och Köpings stad förblev oförändrade.

Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.

Geografi

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Köpingsbygdens församling och Malma församling.

Distrikt inom Köpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt:Himmeta-Bro, Kolsva, Köping, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Köpings kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Köping	&&&&&&&&&&018355.&&&&&018 355
2	Kolsva	&&&&&&&&&&&02440.&&&&&02 440
3	Munktorp	&&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Carl-Inge Westberg
Förste vice ordförande	M	David Sharp
Andre vice ordförande	SD	Fredrik Andersson

Mandatfördelning i Köpings kommun, valen 1970–2018

Valår	V	S	MP	SOC	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	2	28					9	6	1	3	2 28 9 6 3	49	87,9	43
1973	3	26					11	3	2	4	3 26 11 3 2 4	49	90,3	41 8
1976	2	26					11	4	2	4	2 26 11 4 2 4	49	88,5	37 12
1979	3	26					9	4	2	5	3 26 9 4 2 5	49	86,6	34 15
1982	3	28	1				7	2	2	6	3 28 7 2 2 6	49	88,3	34 15
1985	3	27	1	1			6	4	1	6	3 27 6 4 6	49	85,2	35 14
1988	3	25	3	1			5	4	2	6	3 25 3 5 4 2 6	49	81,1	34 15
1991	3	23	2			2	5	3	3	8	3 23 2 2 5 3 3 8	49	81,4	32 17
1994	4	26	2	1			4	2	2	8	4 26 2 4 2 2 8	49	82,4	29 20
1998	7	21	2	1			4	2	4	8	7 21 2 4 2 4 8	49	75,90	24 25
2002	6	23	1	1			4	4	3	7	6 23 4 4 3 7	49	74,59	27 22
2006	4	22	1	1	1		5	3	3	9	4 22 5 3 3 9	49	75,59	28 21
2010	4	22	2		3		4	3	2	9	4 22 2 3 4 3 2 9	49	78,89	29 20
2014	4	22	2		7		4	2	1	7	4 22 2 7 4 2 7	49	80,94	26 23
2018	4	18			11		4	2	2	8	4 18 11 4 2 2 8	49	82,75	27 22
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Annika Duàn
Vice ordförande	S	vakant

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden	V	Andreas Trygg	L	Iván Czitrom
Kultur- och folkhälsonämnden	S	Jonny Clefberg	S	Anna Eriksson
Samhällsbyggnadsnämnden	M	Ola Saaw	S	Annika Duàn
Vård- och omsorgsnämnden	S	Shazia Qorbani	S	Johan Jansson
Utbildningsnämnden	M	Mats Lindgren	S	Ulrik Jansson
Valnämnden	S	Lena Vilhelmsson	S	Fredrik Wikman

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Köping har företag som Volvo Powertrain AB, GKN-driveline, Yara AB, Tibnor, LEAX, Meag och Hästens. I kommunen finns också plastindustri, bryggeri, guldsmide, företag inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring samt företag inom forskning och utveckling.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 25 978 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 103:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Köpings kommun 1970–2020
År			Folkmängd
1970			29 718
1975			27 872
1980			27 201
1985			26 371
1990			26 444
1995			26 137
2000			24 763
2005			24 646
2010			24 905
2015			25 557
2020			26 085

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade.

Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.

Se även

• Lista över insjöar i Köpings kommun
• Naturreservat i Köpings kommun
• Lista över fornlämningar i Köpings kommun
• Personer med anknytning till Köpings kommun

Källor

1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, Tvärsnytt, 30 januari 2013, läs online, läst: 9 november 2020.
2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.
3. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.
4. ^ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.
5. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.
6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
8. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
11. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Köpings kommun.Bilder & media
• Köpings kommun

Köpings kommun i Västmanlands län Distrikt Himmeta-Bro · Kolsva · Köping · Munktorp · Odensvi · Västra Skedvi Tätorter Kolsva · Köping · Munktorp Småorter Kindbro · Malmön · Släta och Oppeby · Stäudd · Sundänge Övriga orter Kölsta

Kommuner i Västmanlands län Arboga · Fagersta · Hallstahammar · Kungsör · Köping · Norberg · Sala · Skinnskatteberg · Surahammar · Västerås Se även: Lista över Sveriges kommuner