Numera har Förvaltningsområdet för finska blivit ett ämne med stor relevans och intresse inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik, Förvaltningsområdet för finska har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess implikationer är djupgående och dess inflytande märks i varje aspekt av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på de olika aspekterna av Förvaltningsområdet för finska och hur det har påverkat vårt samhälle. Från dess ursprung till dess samtida utveckling kommer vi att fördjupa oss i ett kunskapsområde eller en aspekt av verkligheten som inte lämnar någon oberörd. Följ med oss på denna rundtur i Förvaltningsområdet för finska och upptäck allt bakom detta fenomen.
Förvaltningsområdet för finska omfattar de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter.
De sverigefinnar som bor i ett område inom förvaltningsområdet för finska har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Det föreskrivs särskilt, att rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna skall se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt till att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska.
I Sverige bodde den 31 december 2003 cirka 359 659 personer med rötter i Finland. Av dessa personer med rötter i Finland (sverigefinländarna) uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet, att cirka 80 % (239 773) härstammar från den finskspråkiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % (59 943) härstammar från den svenskspråkiga folkgruppen i Finland (finlandssvenskarna).
Utgångspunkten för den nuvarande svenska minoritetspolitiken är Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europarådets två konventioner rörande minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda finska (muntligt och skriftligt) hos förvaltningsmyndigheter i fem kommuner:
Den 1 januari 2010 ersattes lagen från 2000 med en lag som även inkluderar förvaltningsområdena för meänkieli och samiska, dessutom utökades det finska förvaltningsområdet med ytterligare 18 kommuner (totalt 23 kommuner):
I det ursprungliga förslaget skulle ännu fler kommuner bli finskt förvaltningsområde, men Sveriges regering valde slutligen ut de kommuner som visat intresse.
Från och med 2010 kan kommuner ansöka hos regeringen att ingå i det förvaltningsområdet för finska och den 1 maj samma år anslöt sig tre kommuner (totalt 26 kommuner):
Det finns även 12 regioner som ingår i förvaltningsområdet för finska och dessa är:
Den 1 februari 2011 tillkom sex kommuner (totalt 32 kommuner):
Den 1 februari 2012 tillkom åtta kommuner (totalt 40 kommuner):
Den 1 februari 2013 tillkom åtta kommuner (totalt 48 kommuner):
Den 1 februari 2014 tillkom fyra kommuner (totalt 52 kommuner). Detta innebar att över 56 procent, totalt 400 000, av Sveriges då 710 000 svenskar med finsk bakgrund var bosatta inom det förvaltningsområdet för finska. De nya kommunerna var
Den 1 februari 2015 tillkom sju kommuner (totalt 59 kommuner):
Den 1 februari 2018 tillkom fyra kommuner (totalt 63 kommuner):
Den 1 februari 2019 tillkom tre kommuner (totalt 66 kommuner):