Gator och torg på Kungsholmen

I dagens värld är Gator och torg på Kungsholmen ett relevant ämne och av växande intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är vardagsliv, politik, teknik eller något annat område, spelar Gator och torg på Kungsholmen en avgörande roll för hur vi lever och hur vår miljö utvecklas. När samhället utvecklas och omständigheterna förändras är det viktigt att hålla sig informerad och reflektera över Gator och torg på Kungsholmen, både i dess nuvarande sammanhang och dess historiska relevans. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gator och torg på Kungsholmen och utforska dess olika aspekter och konsekvenser för vårt dagliga liv.

Lindhagens plan för Kungsholmen 1879

Det första gatunätet på Kungsholmen i Stockholm planerades av Clas Larsson Fleming på 1650-talet, då avsågs bara Kungsholmens östra del och gatunätets huvudriktning var orienterad mot Stockholms slott.

Hantverkargatan, Garvargatan, Bergsgatan och (Stora) Kungsholmsgatan fick tidigt sina namn som fortfarande gäller, Hantverkargatan redan 1644. Hantverkargatan bildade huvudaxeln och hade via Stadshusbrons föregångare, som var en cirka 500 meter lång flottbro, direktkontakt med Norrmalm. På Gustav III:s initiativ byggdes 1787 den första broförbindelsen, Tranebergsbron, till det vi idag kallar Västerort, för att ge en kortare resväg till Drottningholms slott. Samtidigt anlades första färdvägen i öst-västlig riktning över Kungsholmsön med Drottningholmsvägen som anslöts till Hantverkargatan.

Nästa stora planering av ett nytt gatunät genomfördes efter Albert Lindhagens planer på 1870-talet och avsåg Kungsholmens mellersta och nordvästra delar. Lindhagen anlade två nya huvudaxlar; en öst-västlig från Kungsbron vid Klara sjö rakt genom alla befintliga kvarter till Kronobergsparken och därifrån på jungfrulig mark till Tranebergsbron. Bara den senare sträckningen förverkligades och bildar idag Drottningholmsvägen. Den andra huvudaxeln var tänkt att förbinda nuvarande trakten kring Rålambshovsparken vid Riddarfjärden med Ulvsundasjön i norr via en spikrak 1,8 kilometer lång allé. Delen mellan korsningen med Drottningholmsvägen (dagens Lindhagensplan) kom till utförande och fick 1888 namnet Lindhagensgatan. Först år 2006 började man fullfölja Lindhagens ursprungliga intentioner och planterade 274 lindar.

Både Flemings och Lindhagens gaturegleringar från 1600- och 1800-talen präglar fortfarande Kungsholmens gatunät. Den enda större förändringen kom med Essingeleden (E4/E20) på 1960-talet som sträcker sig över Kungsholmens västra del från Fredhällstunneln i söder till Karlbergskanalen i norr.

Gator

Fleminggatan österut
Hantverkargatan österut
Kungsklippan västerut
Samuel Owens gata söderut
Kungsholmstorg mot norr
Stadshagsplan

Huvudgator i öst-västlig riktning

Från söder till norr:

Huvudgator i nord-sydlig riktning

Från öster till väster:

Övriga gator

I alfabetisk ordning:

Torg och trafikplatser

I alfabetisk ordning:

Källor

I artiklarna om Kungsholms gator och torg användes huvudsakligen följande litteratur:

Se även