Scheelegatan, Stockholm

Idag är Scheelegatan, Stockholm ett ämne av stor relevans och intresse för en stor del av befolkningen. Detta nummer har fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och yrkesverksamma från olika områden, som har ägnat sin tid och ansträngning åt att analysera det från olika tillvägagångssätt. Vidare har Scheelegatan, Stockholm skapat en debatt i samhället som gett upphov till motstridiga åsikter och skilda ståndpunkter. Med tanke på denna situation är det relevant att fördjupa vår kunskap om Scheelegatan, Stockholm och utforska dess implikationer i olika sammanhang. För detta ändamål kommer den här artikeln att ta upp Scheelegatan, Stockholm på ett detaljerat och kritiskt sätt, för att erbjuda en heltäckande vision av detta aktuella ämne.

Pagen 14, Scheelegatan 18, 2018.

Scheelegatan är en gata i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Gatan sträcker sig från Hantverkargatan i söder till Barnhusbron och Barnhusviken i norr. Förlängningen mot söder till Norr Mälarstrand utgörs av Kungsholmstorg.

Scheelegatan fick sitt namn vid stora namnrevisionen 1885 under kategorin "fosterländska historiska namn", efter kemisten Carl Wilhelm Scheele. Dessförinnan hette gatan Trädgårdsgatan, eftersom det fanns många trädgårdar i omgivningen, även Bergsgatan i närheten hette så på 1640-talet. På Kungsholmskartan från 1754 slutade Trädgårdsgatan vid Reparebansgatan (nuvarande Fleminggatan). Eftersom gatan var en tvärgata fick den även namn som “tvärgränden” och “gränden”. Fram till 1970-talet slutade Scheelegatan vid Fleminggatan men förlängdes sedan norrut för att ansluta till den nybyggda Barnhusbron.

Den mest kända byggnaden vid Scheelegatan är Stockholms rådhus som uppfördes åren 1909-1915 efter ritningar av arkitekten Carl Westman. Vid korsningen med Fleminggatan ligger Trygg-Hansa-huset, ritat av Anders Tengbom 1976.

Mellan åren 1910 och 1916 hade Radiumhemmet sina lokaler på våning 2 och fyra trappor i hörnhuset Scheelegatan 10 / Bergsgatan.

Se även

Tryckta källor