Stockholms byggnader

I dagens värld är Stockholms byggnader en fråga som har fångat samhällets uppmärksamhet i stort. Med ett genomslag som överskrider gränser och täcker olika områden har Stockholms byggnader blivit ett centralt diskussions- och debattämne. Oavsett om det beror på sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom affärsområdet eller sin påverkan på det dagliga livet, har Stockholms byggnader lyckats positionera sig som en grundläggande del i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Stockholms byggnader, och analysera dess betydelse, konsekvenser och framtid i en värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt.

Två av utgåvorna av Stockholms byggnader

Stockholms byggnader är en bok om byggnader och arkitektur i Stockholm, ursprungligen skriven av arkitekturhistorikern Fredric Bedoire och arkitekten Henrik O. Andersson 1973 och sedan dess utgiven i ett flertal omarbetade utgåvor, senast 2012. 1988 publicerades boken även på engelska.

Den första utgåvan från 1973 behandlade drygt 750 byggnader och innehöll enbart svartvita fotografier. I 2012 års upplaga beskrivs över 850 fortfarande existerande byggnader och anläggningar från medeltiden fram till nutid. Dessa visas i korta beskrivningar, stadsdel för stadsdel och på mer än 750 färgfotografier som, med några få undantag, är tagna av författaren själv.

Uppdelningen sker efter "innerstan" och "förorter" samt efter exempelvis "centrumanläggningar", "skolor", "sportanläggningar", "statusbostäder och villor", "stora kontorshus" och "de dödas byggnader". Boken inleds med ett byggnadshistoriskt överblick och avslutas med en begreppsförklaring, ett arkitektregister och flera översiktskartor.

Se även

Referenser

Utgåvor