Numera är Pipersgatan ett ämne som har fått stor betydelse i dagens samhälle. Med tiden har Pipersgatan blivit en intressant plats för många människor, eftersom det har en direkt inverkan på vårt sätt att leva och vår miljö. Det är ett ämne som har diskuterats och analyserats ur olika perspektiv, vilket genererat kontroverser och debatt i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Pipersgatan, fördjupa oss i dess ursprung, utveckling och konsekvenser idag. För att ge en heltäckande bild av detta ämne kommer vi att presentera olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet. Utan tvekan är Pipersgatan en relevant fråga som förtjänar att behandlas seriöst och objektivt.
Pipersgatan är en gata i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Gatan sträcker sig från Hantverkargatan i söder förbi Fleminggatan, in mellan byggnaderna för Tekniska nämndhuset och slutar i en återvändsgata strax innan Barnhusviken.
Namnet Pipersgatan fastställdes vid Stockholms stora gatunamnrevision år 1885, som då ersatte det tidigare namnet Pipers gränd. År 1819 kallades gatan Piperska Trädgårdsgränden, vilket härrör från den så kallade Piperska trädgården som fanns längs gatans västra sida i kvarteret Piperska muren. Trädgården anlades av dåvarande kanslirådet Carl Piper. Hans hustru grevinnan Christina Piper fullbordade arbetet och lät även uppföra den höga stenmuren, Piperska muren, som gav kvarteret sitt namn. Muren revs 1839.
På Pipersgatan inträffande den så kallade Flyborgska smällen eller Piperska smällen, mordet på direktör Sixten Flyborg (1892–1926) natten till den 12 mars 1926 på krönet framför nummer 14. Mordet utfördes med hjälp av en dynamitladdning, som två attentatsmän hade fäst på en droskbil, som direktör Flyborg hade beställt fram.