Gator och torg i Gamla stan

Idag är Gator och torg i Gamla stan ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Dess inverkan återspeglas på olika områden, från politik till teknik, inklusive kultur och ekonomi. Gator och torg i Gamla stan har väckt heta diskussioner, förändrat hur människor ser världen och utmanat etablerade strukturer. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska inflytandet av Gator och torg i Gamla stan på våra liv och hur det har format vår uppfattning om världen omkring oss. Från dess ursprung till dess nuvarande inverkan har Gator och torg i Gamla stan lämnat en outplånlig prägel på det moderna samhället.

Karta över Stockholm på 1500-talet (norr är till vänster).
Västerlånggatan lär vara vackrast på vintern

Gator och torg i Gamla stan präglas av att detta var Stadsholmen, där Stockholm grundades och också av att stadsholmen länge utgjorde den enda landförbindelse mellan landen norr om Mälaren, Uppland, och söder därom, Södermanland.

Bebyggelsen i Gamla stan började med slottet och uppe på åsen innanför de på 1200-talet resta försvarsmurararna, vilka gick utmed dagens Västerlånggatan och Österlånggatan. Området utanför murarna började bebyggas redan från 1300-talet och detta område ut mot stränderna var i princip färdigbyggt i början av 1600-talet.

Efter den stora branden 1625 skedde en ombyggnad av det västra och sydvästra området och Lilla och Stora Nygatan drogs fram. Strax efter revs också de sista resterna av de gamla stadsmurarna. En ny stor gata utmed Saltsjön anlades också – Skeppsbron. Efter 1600-talet har bara marginella förändringar skett av gator och torg i Gamla stan.

De äldsta kända bevarade gatunamnen i Stockholm och Gamla stan är Köpmangatan omnämnd första gången 1323 och Skomakargatan några år senare. Från 1400-talet finns namn som Stortorget, Kornhamn, Slottsbacken och Järntorget, liksom många namn som påminner om olika kyrkliga företeelser till exempel Stora Gråmunkegränd, Svartmangatan och Själagårdsgatan. Även Kindstugatan och Kåkbrinken är belagda från 1400-talet.

Västerlånggatan och Österlånggatan har också medeltida anor. Få namn har kommit till på 1800-talet; till dem hör Slussplan och Telegrafgränd och på 1900-talet namnsattes främst kajer och broar till exempel Riddarhuskajen, Kanslikajen och Stallbron.

Huvudgator och de stora torgen

Skeppsbron
Österlånggatan
Stortorget
Bollhusgränd
Gåsgränd sedd från Västerlånggatan
Själagårdsgatan
Myntgatan
Järntorget
Kornhamnstorg
Tyska brunnsplan.
Köpmantorget med "Sankt Göran och draken".

Innanför Väster- och Österlånggatorna

Väster om Västerlånggatan

Västligaste delen

Öster om Österlånggatan

Norra delen

Övriga platser och torg

Se även

Litteratur

Externa länkar