Helga Lekamens gränd
I dagens värld har Helga Lekamens gränd fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Helga Lekamens gränd blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess inverkan sträcker sig från hur vi förhåller oss till andra till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen av Helga Lekamens gränd och hur dess inflytande har medfört betydande förändringar i olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung till dess framtida projektion kommer Helga Lekamens gränd att fortsätta att vara ett ämne för studier och reflektion som förtjänar vår fulla uppmärksamhet.
Helga Lekamens gränd är en gränd som går mellan Västerlånggatan och Stora Nygatan i Gamla stan, Stockholm.
Det äldsta dokumenterade namnet är Helge lycama grendh (1505). Gränden var känd redan på 1300-talet och fick sitt namn efter Helga lekamens gille (jmf. kristi lekamen). Detta gille var på medeltiden det största och mesta omtalade i Stockholm. Gillets uppgift var bland annat att bedriva hjälpverksamhet. Helga lekamens gille upphörde under reformationen; Gustav Vasa övertog dess fasta egendom 1527.. På 1600-talet kallades gränden bland annat Lekamegränden och på 1700-talet uppstår namnet Lilla Gråmunkegränd (1722). 1922 föreslog namnberedningen att återinföra det gamla namnet för att undvika förväxlingar med Stora Gråmunkegränd.
Källor
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Helga Lekamens gränd.
