GV Tauri
Numera är GV Tauri ett flitigt diskuterat och analyserat ämne inom olika områden. Dess relevans är obestridlig, eftersom den inte bara påverkar människors dagliga liv, utan också politiska, ekonomiska och sociala aspekter på global nivå. Det finns många åsikter och ståndpunkter som har genererats kring GV Tauri, vilket visar på komplexiteten och betydelsen av denna fråga i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska GV Tauri och dess implikationer, i syfte att ge en komplett och berikande översikt över detta relevanta problem.
| GV Tauri | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Oxen |
| Rektascension | 04t 29m 33,71056s[1] |
| Deklination | +24° 32′ 58,6176 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +10,872[1] (K) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3[2] |
| Variabeltyp | T Tauri-stjärna |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: +8,0 ± 0,4[3] mas/år Dek.: -26,7 ± 0,3[3] mas/år |
| Parallax () | 7,01 ± 0,34[3] |
| Avstånd | 470 ± 20 lå (143± 7 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,8[2] M☉ |
| Luminositet | 2,3[2] L☉ |
| Temperatur | 4 800 ± 200[2] K |
| Ålder | 0,5 [4] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| 2MASS J04292373+2433002, Haro 6-10, TIC 268217520, Elia 3-7, LEI 4, HBC 389
GV Tauri A: Gaia EDR3 149367383323435648, GV Tauri S, EPIC 247820507, Haro 6-10 VLA 1, LEI 4A GV Tauri B: GV Tauri N, Haro 6-10 VLA 2, LEI 4B[5] | |
GV Tauri är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud av ca 10,87[1] (K) och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,01 mas,[3] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 470 ljusår (143 parsek) från solen.
Observation
Stjärnorna GV Tauri A (GV Tauri S) och GV Tauri B (GV Tauri N) bildar en vid dubbelstjärna, med en projicerad separation av 170 AE. Båda är starkt höljda av omgivande stoft - GV Tauri A med 30 magnituder och GV Tauri B upp till 59 magnituder i V-bandet.[2] Båda komponenterna misstänks vara dubbelstjärnor i sig själva[6] eftersom de producerar starkt joniserad strålning och molekylära utflöden.[7]
Egenskaper
Primärstjärnan GV Tauri A är en orange till gul stjärna före huvudserien av spektralklass K3.[2] Den har en massa som är lika med ca 1,8[2] solmassa och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 2,3 gånger solen[2] vid en effektiv temperatur av ca 4 800 K.[2]
Följeslagaren GV Tauri B är en gul till orange stjärna av spektralklass sen G eller tidig K,[2] som utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 114 gånger solen.[2] Båda stjärnorna är medelstora objekt som fortfarande utvecklas mot huvudserien och samlar massa, även om ansamlingshastigheten förblir mycket osäker (2009).[2]
Båda stjärnorna är omgivna av protoplanetära skivor, där det observerbara stoftet i var och en är cirka 5×10−5 solmassa och gasen cirka 0,005 solmassa.[4] Skivan kring GV Tauri B är rik på kolmonoxid, vätecyanid och, ovanligt, metan.[7] Stoftskivan kring GV Tauri A har en omfång av 0 – 17 AE[4] från stjärnan och en lutning mot siktlinjen från Jorden på 65 ± 5°[4] medan motsvarande för GV Tauri B är 20 AE[7] och 30 eller 80 ± 10°[4].
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GV Tauri, 21 juni 2023.
Noter
- ^ "V* GV Tau A". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-08-03.
- ^ Prato, L.; Lockhart, K. E.; Johns-Krull, Christopher M.; Rayner, John T. (2009). "Stellar and Circumstellar Properties of Class I Protostars". The Astronomical Journal. 137 (4): 3931–3941. arXiv:0902.1289. Bibcode:2009AJ....137.3931P. doi:10.1088/0004-6256/137/4/3931. S2CID 12428060.
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
- ^ Sheehan, Patrick D.; Eisner, Josh A. (2014). "CONSTRAINING THE DISK MASSES OF THE CLASS I BINARY PROTOSTAR GV Tau". The Astrophysical Journal. 791 (1): 19. arXiv:1405.7959. Bibcode:2014ApJ...791...19S. doi:10.1088/0004-637X/791/1/19. S2CID 118437418.
- ^ GV Tau (unistra.fr). Hämtad 2023-11-20.
- ^ Wilking, Bruce A.; Marvel, Kevin B.; Claussen, Mark J.; Gerling, Bradley M.; Wootten, Alwyn; Gibb, Erika (2012). "A Proper Motion Study of the Haro 6-10 Outflow: Evidence for a Subarcsecond Binary". The Astrophysical Journal. 753 (2): 143. arXiv:1205.5760. Bibcode:2012ApJ...753..143W. doi:10.1088/0004-637X/753/2/143. S2CID 18213612.
- ^ Fuente, A.; Treviño-Morales, S. P.; Le Gal, R.; Rivière-Marichalar, P.; Pilleri, P.; Rodríguez-Baras, M.; Navarro-Almaida, D. (2020). "Gas kinematics of key prebiotic molecules in GV Tau N revealed with an ALMA, PdBI, and Herschel synergy". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 496 (4): 5330–5340. arXiv:2006.15065. doi:10.1093/mnras/staa1919.
- ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
