132 Tauri

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i 132 Tauri, ett ämne som väckt intresse och debatt på senare tid. 132 Tauri är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos experter, entusiaster och allmänheten på grund av dess relevans inom olika områden. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har 132 Tauri visat sig vara ett ämne av stor betydelse idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av 132 Tauri, och analysera dess ursprung, utveckling och inverkan på samhället. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga framtidsscenarier och överväga deras betydelse i dagens värld.

132 Tauri
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension05t 49m 00,96598s[1]
Deklination+24° 34′ 03,1220″[2]
Skenbar magnitud ()+4,89 (V)[3] (5,07 / 9,09)[3], +4,873 ± 0,010(V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 III[4]
B–V+1,021 ± 0,000[5]
VariabeltypKonstant (CST)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+15,80 ± 0,6[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +10,44 ± 1,98[1] mas/år
Dek.: -8,30 ± 1,22[1] mas/år
Parallax ()8,97 ± 1,98[1]
Avståndca 360 ± 30  (ca 110 ± 8 pc)
Absolut magnitud ()-0,36[8]
Detaljer
Radie15,86[8] R
Temperatur4 853 ± 47[9] K
Metallicitet0,18 ± 0,05 (Fe/H)[9] dex
Andra beteckningar
2MASS J05490097+2434031[10], HD 38751[10], HIP 27468[10], HR 2002[10], IRAS 05459+2433[10], SAO 77592[10], GSC 01866-02598[10], BD+24 970[10], CSV 100682[10], FK5 2435[10], GC 7283[10], GCRV 3610[10], HIC 27468[10], IRC +20123[10], NSV 2650[10], PLX 1328[10], PLX 1328.00[10], PPM 94921[10], ROT 927[10], TD1 5365[10], TYC 1866-2598-1[10], UBV 5930[10], uvby98 100038751[10], WDS J05490+2434AB[10], YZ 24 1979[10], WEB 5394[10], Gaia DR2 3428176379509415552[10], 132 Tau, Gaia DR3 3428176379509415552[10], TIC 76645179[10], AG+24 555[10] och UBV M 11506[10][11]

132 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna[3] belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som tidigare misstänktes vara variabel (CST).[6] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,89[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 360 ljusår (ca 110 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 16 km/s.[7] Stjärnan ligger nära ekliptikan, vilket gör att den kan vara föremål för ockultationer av månen. En sådan händelse observerades den 3 september 1991.[12]

Egenskaper

Primärstjärnan 132 Tauri A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G9 III,[4] som förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklas bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 16[8] solradier och en effektiv temperatur på ca 4 900 K.[9]

132 Tauri är en vid dubbelstjärna med en vinkelseparation av 3,8 bågsekunder vid en positionsvinkel på 230°, år 1991. Primärstjärnan är i sig själv en oupplöst dubbelstjärna[13] med en kombinerad skenbar magnitud av 5,07, medan den svagare följeslagaren, 132 Tauri B, är av magnitud 9,09.[3]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 132 Tauri, 16 juni 2020.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 132 Tau – Double or multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=132+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ Keenan, Philip C.; Barnbaum, Cecilia (June 1999), "Revision and Calibration of MK Luminosity Classes for Cool Giants by HIPPARCOS Parallaxes", The Astrophysical Journal, 518 (2): 859–865, Bibcode:1999ApJ...518..859K, doi:10.1086/307311.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=27468. Läst 15 juli 2019. 
  6. ^ ”NSV 2650” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=41274. Läst 15 juli 2019. 
  7. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  8. ^ https://www.universeguide.com/star/27468/132tauri. Hämtad 2020-06-16.
  9. ^ Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
  10. ^ SIMBAD Astronomical Database.
  11. ^ "132 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-03-27.
  12. ^ Meyer, C.; et al. (April 1995), "Observations of lunar occultations at Observatoire de la Cote d'Azur", Astronomy and Astrophysics Supplement, 110: 107, Bibcode:1995A&AS..110..107M
  13. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920

Externa länkar