Friedrich Wöhler

I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Friedrich Wöhler, ett ämne av stor relevans idag. Genom historien har Friedrich Wöhler varit föremål för debatt och kontroverser, vilket genererat stort intresse både inom akademin och i den populära sfären. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Friedrich Wöhler spelat en grundläggande roll inom olika områden av mänskligt liv. Genom en uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna relaterade till Friedrich Wöhler, fördjupa oss i dess betydelse, dess implikationer och dess relevans i den samtida världen. Utan tvekan är Friedrich Wöhler ett ämne som förtjänar att utforskas på ett djupt och detaljerat sätt, för att förstå dess inflytande och dess räckvidd i dagens samhälle.

Friedrich Wöhler
Friedrich Wöhler, 1856.
Född31 juli 1800[1][2][3]
Frankfurt-Eschersheim[4]
Död23 september 1882[5][6][2] (82 år)
Göttingen[7][8][9]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[10]
Medborgare iKonungariket Preussen, Kurfurstendömet Hessen, Hessen-Kassel och Kejsardömet Tyskland
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningKemist, universitetslärare, biokemist
ArbetsgivareGöttingens universitet
Berliner Gewerbeschule (1825–1831)
BarnAugust Wöhler (f. 1831)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[11]
Copleymedaljen (1872)[12]
Cothenius-medaljen (1880)
Riddare av Hederslegionen
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828. Detta var det första organiska ämne som syntetiserades från helt icke-organiska utgångsämnen. Detta ledde till att man övergav teorin om att en särskild "livskraft" ("vitalitetsprincipen") behövdes för att skapa kolföreningar. Wöhler var även först med att isolera många av grundämnena.

Biografi

År 1823 avslutade Wöhler sina medicinstudier i Heidelberg vid Leopold Gmelins laboratorium, som arrangerade en möjlighet för Wöhler att arbeta hos Jöns Jacob Berzelius i Stockholm. Från 1825 till 1831 var Wöhler lärare vid yrkesskolan i Berlin, från 1828 med titeln professor. Från 1831 till 1836 var han professor vid högre yrkesskolan (Polytechnikum) i Kassel. Efter Friedrich Stromeyers död 1835 blev Wöhler 1836 hans efterföljare på professuren i medicin, kemi och farmaci vid universitetet i Göttingen och verkade där till sin död 1882. Wöhler blev känd för det han råkade framställa. Wöhler var ledamot av Vetenskapsakademien i Göttingen och invaldes 1834 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Copleymedaljen 1872.

Noter

  1. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cf9t93, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00003959, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717.
  5. ^ Michail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.
  6. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717, ”Im Anfang August des Jahres 1882 begann W., der keine Schwäche des Alters kannte, zu kränkeln und im September stellten sich die Krankheitserscheinungen in erhöhtem Maße ein. Ein Ruhranfall verzehrte schnell seine Kräfte und am 23. September hatte „dieses schöne Leben in einem schnellen und sanften Tod einen schönen Abschluß gefunden“”.
  7. ^ Michail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вёлер Фридрих”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  9. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: friedrich-wohler, läst: 1 december 2020.
  10. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.

Externa länkar

Auktoritetsdata