Albert von Kölliker

Vikten av Albert von Kölliker i dagens samhälle är obestridlig. Albert von Kölliker har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, från politik till populärkultur. Dess inverkan på människors dagliga liv är uppenbar, och dess inflytande märks i alla aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska rollen som Albert von Kölliker idag, analysera dess relevans och rollen den spelar i det moderna livet. Från dess ursprung till dess inverkan på den samtida världen är Albert von Kölliker ett ämne som förtjänar att studeras och förstås i sin helhet.

Albert von Kölliker
Född6 juli 1817[1][2][3]
Zürich[4]
Död2 november 1905[1][2][3] (88 år)
Würzburg[4]
BegravdWürzburgs huvudbegravningsplats
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidBonns universitet
SysselsättningZoolog, universitetslärare, anatom, histolog, neuroforskare, botaniker
ArbetsgivareWürzburgs universitet
Zürichs universitet
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1860)[5]
Croonian Medal and Lecture (1862)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1879)
Copleymedaljen (1897)[6]
Cothenius-medaljen (1897)
Linnean Medal (1902)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata
Wilhelm Röntgens bild av Köllikers hand, taget den 23 januari 1896, var en av de första röntgenbilderna.

Rudolph Albert von Kölliker, född 6 juli 1817 i Zürich, död 2 november 1905 i Würzburg, var en schweizisk läkare, fysiolog och anatom.

Kölliker blev 1841 filosofie och 1842 medicine doktor, 1843 docent och 1845 e.o. professor i fysiologi och jämförande anatomi i Zürich samt kallades 1847 till professor i samma ämnen i Würzburg; vid uppnådda 80 år tog han 1897 avsked från sin professur.

Kölliker tillhörde 1800-talets mest betydande biologer. Han bidrog starkt till histologin, såväl genom egna specialundersökningar som genom sina läro- och handböcker (Handbuch der Gewebelehre, 1852, sjätte upplagan i tre band 1889-1901, och Mikroskopische Anatomie und Gewebelehre des Menschen, två band, 1850-54).

Av stort värde är även hans embryologiska arbeten (Entwicklungsgeschichte des Menschen und der höheren Tiere, 1861; andra upplagan 1876 -79) liksom hans omfattande zoologiska undersökningar (Entwicklungsgeschichte der Cephalopoden, 1844, Die Schwimmpolypen von Messina, 1853, och Morphologie und Entwicklungsgeschichte des Pennatulidenstammes nebst allgemeinen Betrachtungen zur Descendenzlehre, 1872).

I hans Erinnerungen aus meinem Leben (1899) upptar förteckningen över hans arbeten 245 större och mindre skrifter. Tillsammans med Karl Theodor Ernst von Siebold utgav han från 1849 "Zeitschrift für wissenschaftliche Zoologie" och grundade samma år Physikalisch-medicinische Gesellschaft i Würzburg. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1882.

Källor

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6wt1gnv, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Rudolf-Albert-von-Kollikertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kölliker-rudolf-albert-von.
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Rudolf-Albert-von-Kolliker, läst: 1 december 2020.
  5. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 206, läs online.
  6. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kölliker, Albert von, 1904–1926.

Externa länkar