Fornkyrkoslaviska
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Fornkyrkoslaviska på olika aspekter av samhället. Från hans insatser på det vetenskapliga området till hans inflytande på populärkulturen har Fornkyrkoslaviska satt sina spår på otaliga områden. Genom historien har Fornkyrkoslaviska varit föremål för debatt och beundran, genererat motstridiga åsikter och väckt nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen. I den meningen är det fascinerande att analysera hur Fornkyrkoslaviska har format den värld vi känner idag, samt vilka konsekvenser dess arv har för framtiden. Därför syftar den här artikeln till att ta upp den transversella inverkan som Fornkyrkoslaviska har haft på samhället, och ge en övergripande vision om dess relevans och betydelse.
| Fornkyrkoslaviska | |
| Fornslaviska Fornmakedonska Fornbulgariska | |
| ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ ⰧⰈⰟⰊⰍⰟ словѣ́ньскъ ѩꙁꙑ́къ slověnĭskŭ językŭ | |
| Region | Centraleuropa Östeuropa Sydöstra Europa |
|---|---|
| Språkfamilj | Indoeuropeiska
|
| Glagolitiska alfabetet Kyrilliska alfabetet | |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | cu |
| ISO 639‐2 | chu |
| ISO 639‐3 | chu |
Serbisk-ortodox kyrkbok från 1800-talet skriven på serbslaviska, som var serbiskans upplaga av fornkyrkoslaviskan. | |
Fornkyrkoslaviska, också kallat fornslaviska, fornmakedonska eller fornbulgariska, (glagolitiska: ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ ⰧⰈⰟⰊⰍⰟ; kyrilliska: словѣ́ньскъ ѩꙁꙑ́къ; språkkord: ISO 639 alpha-3, chu)[1][2][3][4] är det äldst kända slaviska skriftspråket och skrevs ursprungligen med det glagolitiska alfabetet.
Historia
Fornkyrkoslaviskan utvecklades på grundval av den sydslaviska makedonska dialekten i och omkring nuvarande Thessaloniki i Makedonien av missionärerna Kyrillos och Methodios på 800-talet men påverkades även av flera andra slaviska dialekter från de områden där de två missionärerna och deras lärjungar var verksamma. De använde det för att översätta Bibeln och andra texter från koine och för en del originalskrifter.[5]
Fornkyrkoslaviskan spelade en stor roll i de slaviska språkens historia och utvecklades till kyrkslaviska, som fortfarande används som liturgiskt språk av vissa östortodoxa och östkatolska kyrkor i länder där slaviska språk talas.
Namn
Namnet på språket (ⰔⰎⰑⰂⰡⰐⰠⰔⰍⰟ ⰧⰈⰟⰊⰍⰟ/словѣ́ньскъ ѩꙁꙑ́къ) är föremål för debatt, i synnerhet då det i bulgarisk och äldre tysk tradition (och här är att märka att flera bulgariska intellektuella inte erkänner den makedoniska nationen) benämns som fornbulgariska. Detta kontras från makedoniskt håll med argumentet att protobulgarerna som på 800-talet härskade över Makedonien inte var av indoeuropeiskt ursprung utan skall ha assimilerat språket från slavisktalande makedonier.[6][7]
Referenser
- ^ Betydelser av staromakedonski
- ^ R. E. Asher, J. M. Y. Simpson. The Encyclopedia of Language and Linguistics, pg. 429
- ^ Dmitrij Cizevskij. Comparative History of Slavic Literatures, pg. 26
- ^ Benjamin W. Fortson. Indo-European Language and Culture: An Introduction, pg. 374
- ^ ”Kyrkoslaviska i världsklass | Göteborgs universitet”. www.gu.se. 25 juni 2019. https://www.gu.se/nyheter/kyrkoslaviska-i-varldsklass. Läst 6 april 2025.
- ^ Slavs, Bulgars and Magyars, MacroHistory Arkiverad 18 april 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Euroatlas år 800
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Fornkyrkoslaviska. |
Wikimedia Commons har media som rör Fornkyrkoslaviska.
- "fornkyrkoslaviska" från Nationalencyklopedin "NE"
- "Old Church Slavonic language" från Encyklopedia Britannica
- "Old Church Slavonic Online" av Todd B. Krause och Jonathan Slocum, Linguistics Research Center från The Universety of Texas at Austin
| |||||||||||||||||||||||