Makedonier
Ämnet Makedonier är ett av de mest relevanta och debatterade idag. I decennier har Makedonier varit ett studie- och intresseobjekt för experter från olika områden, som har försökt förstå dess betydelse och inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Makedonier, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika teorierna och åsikterna som finns kring Makedonier, samt dess utveckling under åren. Vidare kommer vi att undersöka hur Makedonier har påverkat olika aspekter av vardagen och reflektera över dess möjliga framtid och framtidsutsikter.
|
| Nordmakedonien |
| Antal sammanlagt |
|---|
| 2–2,2 miljoner |
| Regioner med betydande antal |
| Främst i Nordmakedonien, men även betydande minoriteter i Australien, Italien och Tyskland |
| Språk |
|
Makedonska och lokala språk hos diasporan. |
| Religion |
|
Övervägande makedonskt-ortodoxt kristna men även en muslimsk minoritet (Torbesjer) |
Makedonier (makedonska: македонци, makedonci) är ett sydslaviskt folkslag på Balkan i framförallt Nordmakedonien och den omkringliggande regionen Makedonien med makedonska som modersmål samt medborgare i Nordmakedonien.
Förutom etniska makedonier kan makedonier även avse medborgare i Nordmakedonien samt personer med anknytning till den geografiska regionen Makedonien.
Demografi
Diaspora
Utöver den makedonska populationen på Balkan (Nordmakedonien, Grekland, Serbien, Bulgarien och Albanien) så lever personer med makedonskt ursprung i bland annat Västeuropa, Australien och Nordamerika. Framförallt finns en stor makedonisk diaspora i Tyskland och Italien med 62 000 respektive 74 000 medlemmar. I Sverige bor uppskattningsvis 6 000-15 000 med makedonsk bakgrund (se Makedonier i Sverige).
Kultur
Makedonska köket
Makedoniska köket är besläktat med övriga matkulturer på Balkan, framförallt med serbisk, bosnisk, kroatisk och bulgarisk matkultur. En blandning av östeuropeisk, orientalisk och medelhavsmat gör att det makedoniska köket är en spännande mötespunkt för flera matkulturer.
Musik
För utförlig beskrivning se: makedonsk musik
Noterbara makedonier
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Statische demografischen Italien”. ISTAT. Arkiverad från originalet den 17 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110117015639/http://demo.istat.it/str2009/index.html. Läst 7 mars 2015.
Webbkällor
- Bivel, Victor. Macedonian Communities Around The World från Pollitecon Publications.
- Makedoniernas DNA, iGENEA – Macedonians in R. Macedonia are Real Descendant Of The Ancient Macedonians! från GenetiChemistry, 3 december 2009.
- A. Arnaiz-Villena et al, HLA genes in Macedonians.., Tissue Antigens 2001: 57: 118–127, Printed in Denmark.
- Council for Research into South-Eastern Europe of the Macedonian Academy of Sciences and Arts (1993), The Development of the Idea of the Macedonian Nation från Macedonia FAQ, 1996-1999.
- Vesna, Garber. Macedonians från everyculture.com
- Edmond Bouchié de Belle (1922) La Macédoine et les Macédoniens 1. The Macedonian nationality s 40-44, Librairie Armand Colin genom Sociology UCLA
- Nikola Gruevski, Prime Minister Gruevski: There are no antique, Slav Macedonians - but only Macedonians, MIA. Macedonian Information Agency, 17 februari 2010
- Macedonia Daily, MK ROOTS - FAMOUS MACEDONIANS - DID YOU KNOW?, www.macedoniadaily.org, 7 oktober 2007
Tryckta källor
- Poulton, Hugh (2000). Who are the Macedonians?. Hurst & Company, London. ISBN 1-85065-534-0. http://books.google.se/books?id=ppbuavUZKEwC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false. Läst 9 december 2010
- Ristovski, Blaze (27 mars 1999). ”MACEDONIA AND THE MACEDONIAN PEOPLE”. SIMAG Holding, Vienna. http://www.makedonika.org/Macedonian_People_1.htm. Läst 18 december 2010.
- Rossos, Andrew (sommaren 1994). ”The British Foreign Office and Macedonian National Identity, 1918-1941”. Slavic Review, vol. 53, nr 2. http://www.makedonika.org/history/20th/The%20British%20Foreign%20Office%20and%20Macedonian%20National%20Identity,%201918-1941.pdf. Läst 19 december 2010.
| ||||||||||||||||||||
