Försvarsområden

Karta över indelning av försvarsområden år 1943.

Försvarsområden (förkortat Fo) var nivån närmast under militärområde och kallades försvarsområde. Inom varje försvarsområde ingick ett antal försvarsområdesgrupper (Fogrupp), vilka var en sammansatt stridsgrupp som i styrka var något under en brigad, det vill säga gruppen bestod av mellan en och fyra stridande bataljoner. Ett försvarsområde leddes av försvarsområdesbefälhavaren, som i regel även var chef för ett försvarsområdesregemente.

Historik

Försvarsområden 1914-1918

Med anledning av första världskrigets utbrott och mobiliseringen 1914 upprättades samma år fyra särskilda försvarsområden: Norrbottens, Gävleborgs, Norra Upplands och Norrköpings försvarsområden. Områdena gränsade till Ryssland eller låg längs ostkusten. Försvarsområdeschefen var högste ansvarig inom området för landstormens mobiliserade enheter hösten 1914 samt för skyddstruppsförbanden november 1914 till december 1918. Efter neutralitetsvaktens upphörande i december 1918 fungerade försvarsområdena som en avvecklingsorganisation när det gällde anläggningar, förråd och etablissemang som nyttjats av skyddstrupper och landstorm. Avvecklingen var avslutad i april 1919. Norrbottens försvarsområde hade också som uppdrag att bygga värn och andra fasta anläggningar, införskaffa förläggningslokaler och upphandla förråd för gränsförsvarets räkning. Försvarsområdet fick även ansvar för interneringen av rysk militär personal som kom över gränsen från Finland innan de fördes vidare söderut.

Försvarsområden 1942-2000

Försvarsområdena tillkom genom 1942 års försvarsbeslut, och följde i stort sett länsindelningen, och bestod till en början av de tidigare landstormsförbanden. Försvarsområdena tillkom ursprungligen med syftet att underlätta territorialförsvarets samordning med civilförsvaret. Försvarsområdena motsvarades tidigare av inskrivningsområdena från 1885.

Åren 1973–1975 reformerades försvarsområdena, genom organisation i lägre regional och lokal instans (OLLI). Tanken med omorganisationen var att minska antalet mobiliseringsmyndigheter, då varje regemente inom ett försvarsområde före reformen ansvarat för sin mobilisering. Med OLLI-reformen knöts merparten av försvarsområdena samman med ett utbildningsregemente som därigenom bildade ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet blev ett så kallat A-förband, medan övriga förband inom försvarsområdet blev så kallat B-förband. A-förbandet ansvarade därför för hela mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Till exempel hade Värmlands regemente (I 2) och Bergslagens artilleriregemente (A 9), som båda tillhörde Värmlands försvarsområde (Fo 52), före reformen sitt eget mobiliseringsansvar. Genom reformen slogs Värmlands regemente (I 2) samman med Värmlands försvarsområde (Fo 52) och bildade Värmlands regemente (I 2/Fo 52). Det blev därigenom ett A-förband och övertog mobiliseringsansvaret från Bergslagens artilleriregemente (A 9). Bergslagens artilleriregemente blev ett B-förband.

Reformen innebar även att regementschefen i egenskap av försvarsområdesbefälhavare (Fobef) kunde samordna mobiliseringen av brigaderna och försvarsområdesförbanden (Fo-grupper), vilket gav bättre förutsättningar för samordnad krigsplanering inom försvarsområdet.

Antalet mobiliseringsmyndigheter reducerades genom OLLI-reformen. Fyra nya myndigheter inrättades: försvarsområdesregemente, utbildningsregemente (inom samma ort som försvarsområdesregementet), utbildningsregemente (inom samma försvarsområde fast på annan ort) och Norrbottens gränsjägare (saknade utbildningsregemente).

Förbanden som organiserades inom respektive försvarsområde var i regel "utmönstrade" fältförband. 8-10 år efter grundutbildning av förbanden till brigaderna, överfördes personalen till försvarsområdesförband (Fo-grupper). Fo-grupperna ledde i regel i strid förband av bataljons storlek. I vissa fall förekom även förband av brigads storlek. Ett exempel är 6. pansargruppen, som avvecklades som brigad, men där pansarbataljonerna kvarstod i organisationen.

Genom försvarsutredning 1988, försvarsbeslutet 1992 och försvarsbeslutet 1996 återkom försvarsområdena som självständiga staber. Samtliga försvarsområden avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 2000. Försvarsområdenas uppgifter övertogs till viss del av de nybildade Militärdistriktsgrupperna, till exempel Västerbottensgruppen och Livregementets grenadjärgrupp. Genom försvarsbeslutet 2004 avvecklades militärdistriktsgrupperna, och ersattes av utbildningsgrupper. Dessa grupper är endast en stödjande funktion för Hemvärnet. Den 1 januari 2013 upprättas fyra stycken militärregioner, vilka kommer organiseras på liknande sätt som de tidigare försvarsområdena. Det vill säga i den formen att de kommer att vara underställda och knutna till ett regemente.

Fo 1–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 11 Malmö försvarsområdeMalmö försvarsområde 1942–19761976–1997 –Södra skånska regementet Fick 1976 gemensam administration med Södra skånska regementetUppgick 1998 i Skånes försvarsområde
Fo 12 Ystads försvarsområde 1942–1946 Uppgick 1947 i Malmö försvarsområde
Fo 13 Helsingborgs försvarsområde 1942–1946 Uppgick 1947 i Malmö och Kristianstads försvarsområden
Fo 14 Kristianstads försvarsområdeKristianstads försvarsområdeKristianstads försvarsområdeSkånes försvarsområde 1942–19751975–19941994–19971998–2000 –Norra skånska regementetSkånska dragonregementetSkånska dragonregementet Fick 1975 gemensam administration med Norra skånska regementet.
Överfördes 1994 till Skånska dragonregementet.
Namnändrat 1998 till Skånes försvarsområde
Fo 15 Blekinge försvarsområde 1942–1946
Fo 15 Karlskrona försvarsområde 1947–1990 Blekinge kustartilleriförsvar
Fo 16 Växjö försvarsområdeKronobergs försvarsområde 1942–19741990–1997 –Kronobergs regemente Uppgick 1998 i Smålands försvarsområde
Fo 16/18 Kronobergs försvarsområde samt Kalmar försvarsområde 1974–1990 Kronobergs regemente
Fo 17 Jönköpings försvarsområdeJönköpings försvarsområdeSmålands försvarsområde 1942–19461974–19971998–2000 –Norra Smålands regementeSmålands regemente
Fo 18 Kalmar försvarsområdeKalmar försvarsområdeKalmar försvarsområde 1942–19741990–19941994–1997 ––Kalmar regemente Uppgick 1974 i Kronobergs försvarsområde samt Kalmar försvarsområde.
Uppgick 1998 i Smålands försvarsområde

Fo 2–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 21 Gävleborgs försvarsområdeGävleborgs försvarsområde 1942–19661982–1997 –Hälsinge regemente Beteckningsbyte 1966 till Fo 49 på grund av överflyttning till Mellersta militärområdet.
Uppgick 1998 i Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde
Fo 22 Östersunds försvarsområdeJämtlands försvarsområde 1942–19741974–1997 –Jämtlands fältjägarregemente –Uppgick 1998 i Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde
Fo 23 Härnösands försvarsområdeVästernorrlands försvarsområdeVästernorrlands och Jämtlands försvarsområde 1942–19741974–19971998–2000 –Västernorrlands regementeVästernorrlands regemente ––Avvecklades och upplöstes 2000
Fo 24 Hemsö försvarsområde 1942–1957 – Uppgick 1957 i Härnösands försvarsområde
Fo 25 Sundsvalls försvarsområde 1947–1955 – Upplöstes 1955 och fördelades geografiskt på Härnösands försvarsområde och Gävle försvarsområde

Fo 3–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 31 Halmstads försvarsområdeHallands försvarsområdeHallands försvarsområde 1942–19581958–19751975–2000 ––Hallands regemente

Avvecklades och upplöstes 2000
Fo 32 Göteborgs försvarsområdeGöteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdeGöteborgs och Bohus försvarsområdeVästra Götalands försvarsområde 1942–19581958–19751975–19971998–2000 –Göteborgs kustartilleriförsvarVästkustens militärkommandoVästkustens marinkommando


Avvecklades och upplöstes 2000
Fo 33 Göteborgs skärgårds försvarsområde 1942–1958 – Uppgick 1958 i Göteborgs försvarsområde
Fo 34 Uddevalla försvarsområdeÄlvsborgs försvarsområdeÄlvsborgs försvarsområde 1942–19581958–19751975–1998 ––Älvsborgs regemente

Uppgick 1998 i Västra Götalands försvarsområde
Fo 35 Skövde försvarsområdeSkaraborgs försvarsområde 1942–19741974–1997 –Skaraborgs regemente
Uppgick 1998 i Västra Götalands försvarsområde

Fo 4–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 41 Linköpings försvarsområdeÖstergötlands försvarsområde 1942–19751975–1997 –Livgrenadjärregementet
Uppgick 1998 i Södermanlands och Östergötlands försvarsområde
Fo 42 Norrköpings försvarsområde 1942–1953 – Uppgick 1953 i Linköpings försvarsområde
Fo 42 Gotlands försvarsområde 1983–2000 Gotlands militärkommando
Fo 43 Strängnäs försvarsområdeSödermanlands försvarsområdeSödermanlands och Östergötlands försvarsområde 1942–19731973–19971998–2000 –Södermanlands regementeSödermanlands regemente

Uppgick 1998 i Södermanlands och Östergötlands försvarsområde
Fo 44 Stockholms försvarsområdeStockholms försvarsområdeStockholms försvarsområde 1942–19751975–19841984–2000 –Livgardets dragonerSvea livgarde
Fo 45 Norrtälje försvarsområde 1942–1946 – Fördelades 1947 på Stockholms försvarsområde och Uppsala försvarsområde
Fo 46 Stockholms skärgårds försvarsområdeVaxholms försvarsområde 1942–19461947–1975 ––
Uppgick 1975 i Stockholms kustartilleriförsvar
Fo 47 Uppsala försvarsområdeUppsala försvarsområdeUppsala och Västmanlands försvarsområde 1942–19741974–19971998–2000 –Upplands regementeUpplands regemente
Fo 48 Västerås försvarsområdeVästmanlands försvarsområdeVästmanlands försvarsområdeVästmanlands försvarsområde 1942–19741974–19901990–19941994–1997 –Upplands regemente–Västmanlands regemente


Uppgick 1998 i Uppsala och Västmanlands försvarsområde
Fo 49 Gävle försvarsområdeGävleborgs försvarsområde 1966–19731973–1982 –Hälsinge regemente
Beteckningsbyte 1982 till Fo 21 på grund av överflyttning till Nedre Norrlands militärområde

Fo 5–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 51 Örebro försvarsområdeÖrebro försvarsområde 1942–19751975–2000 –Livregementets grenadjärer
Fo 52 Karlstads försvarsområdeVärmlands försvarsområde 1942–19731973–2000 –Värmlands regemente
Fo 53 Falu försvarsområdeKopparbergs försvarsområdeDalarnas och Gävleborgs försvarsområde 1942–19731973–19971998–2000 –DalregementetDalregementet Beteckningsbyte 1966 till Fo 49 på grund av överflyttning till Mellersta militärområdet.
Uppgick 1998 i Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde
Fo 54 Mora försvarsområde 1942–1953 – Uppgick 1953 i Falu försvarsområde

Fo 6–

Beteckning Namn Aktiv Försvarsområdesregemente Anmärkning
Fo 61 Umeå försvarsområdeVästerbottens försvarsområde 1942–19731973–2000 –Västerbottens regemente Beteckningsbyte 1966 till Fo 49 på grund av överflyttning till Mellersta militärområdet.
Uppgick 1998 i Dalarnas och Gävleborgs försvarsområde
Fo 62 Storumans försvarsområde 1942–1966 – Uppgick 1966 i Umeå försvarsområde
Fo 63 Bodens försvarsområdeBodens försvarsområdeBodens försvarsområdeNorrbottens försvarsområde 1942–19751975–19941994–19971998–2000 –Bodens artilleriregemente––
Fo 64 Luleå försvarsområde 1942–1946 – Uppgick 1947 i Bodens försvarsområde
Fo 65 Jokkmokks försvarsområde 1942–1975 – Uppgick 1975 i Bodens försvarsområde
Fo 66 Kiruna försvarsområdeKiruna försvarsområde 1942–19751975–1997 –Lapplands jägarregemente –Uppgick 1998 i Norrbottens försvarsområde
Fo 67 Morjärvs försvarsområdeKalix försvarsområde 1942–19461947–1997 –– –Uppgick 1998 i Norrbottens försvarsområde

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Krigsarkivets beståndsöversikt del 3. 1994. sid. 269-277 
  2. ^ Riksdagen.se Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16 februari 1973 Läst 6 augusti 2011

Tryckta källor

Webbkällor