I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Europaparlamentsvalet i Finland 1999. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att utforska alla relevanta aspekter relaterade till detta ämne. Från dess inverkan på samhället till dess återverkningar på populärkulturen, kommer vi att ta upp varje detalj för att erbjuda en komplett och objektiv vision. Genom ett analytiskt och deskriptivt förhållningssätt kommer vi att fördjupa oss i betydelsen av Europaparlamentsvalet i Finland 1999 i olika sammanhang, och lyfta fram dess relevans i samtida värld. Utan tvekan är Europaparlamentsvalet i Finland 1999 ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i den här artikeln. Följ med oss på denna upptäckts- och inspirationsresa om Europaparlamentsvalet i Finland 1999.
![]() | |
Val till Europaparlamentet 1999 | |
![]() | |
Område Antal mandat Valdagar |
![]() 16 13 juni 1999 |
Valmanskår Valdeltagande |
4 141 098 30,14 % |
Valsystem Valmetod Spärr |
proportionellt valsystem d’Hondts metod ingen |
Andra val Föregående val Nästkommande val |
Europaparlamentsvalet 1996 Europaparlamentsvalet 2004 |
Europaparlamentsvalet i Finland 1999 ägde rum söndagen den 13 juni 1999. Drygt fyra miljoner personer var röstberättigade i valet om de sexton mandat som Finland hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och d’Hondts metod, utan någon spärr för småpartier. Finland var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Eftersom Finland hade anslutit sig till EU 1995, mitt i en valperiod, hade landet hållit ett eget extrainsatt Europaparlamentsval 1996. Valet 1999 var således det första Europaparlamentsvalet i Finland som hölls samtidigt som de andra medlemsstaterna.
Samlingspartiet och Gröna förbundet var valets vinnare. Samlingspartiet ökade med över fem procentenheter, men det var inte tillräckligt för att ge utslag i mandatfördelningen. Gröna förbundet ökade ännu mer och erhöll två mandat, ett mer än i valet 1996. Även Svenska folkpartiet ökade något och behöll sitt enda mandat. Däremot tappade Centern i Finland och Socialdemokraterna i väljarandel. Socialdemokraternas nedgång resulterade i att partiet tappade ett mandat jämfört med valet 1996. Även Vänsterförbundet tappade ett mandat till följd av sin tillbakagång. Kristdemokraterna minskade förvisso något i väljarandel, men kunde trots det vinna sitt första mandat i ett Europaparlamentsval.
Valdeltagandet var rekordlågt för att vara ett finskt Europaparlamentsval; endast 30,14 procent av de röstberättigade deltog i valet. Det var således en markant nedgång med över 25 procentenheter jämfört med valet 1996. Valdeltagandet låg långt under genomsnittet för hela unionen och även långt under deltagandet i de finska riksdagsvalen.
Andel | Antal | Mandat | ||
Samlingspartiet | 25,27 % | 313 960 | 4 | |
+5,10 % | –139 769 | ±0 | ||
Centern i Finland | 21,30 % | 264 640 | 4 | |
–3,06 % | –283 401 | ±0 | ||
Socialdemokraterna | 17,86 % | 221 836 | 3 | |
–3,59 % | –260 741 | –1 | ||
Gröna förbundet | 13,43 % | 166 786 | 2 | |
+5,84 % | –3 884 | +1 | ||
Vänsterförbundet | 9,08 % | 112 757 | 1 | |
–1,43 % | –123 733 | –1 | ||
Svenska folkpartiet | 6,77 % | 84 153 | 1 | |
+1,02 % | –45 272 | ±0 | ||
Kristdemokraterna | 2,39 % | 29 637 | 1 | |
–0,42 % | –33 642 | +1 | ||
Övriga partier och kandidater | 3,91 % | 48 534 | 0 | |
–3,43 % | –116 666 | ±0 | ||
Ogiltiga och blanka röster | 0,47 % | 5 819 | 0 | |
–4,48 % | –111 274 | ±0 | ||
Valdeltagande | 30,14 % | 1 248 122 | 16 | |
–27,46 % | –1 118 382 | ±0 | ||
Antal röstberättigade 4 141 098
|
|
![]() |
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |