Idag ska vi prata om Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989, ett ämne som väckt intresse och debatt på senare tid. Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 är ett ämne av stor relevans idag, som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Den här artikeln kommer att ta upp olika aspekter relaterade till Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989, från dess ursprung och utveckling, till dess implikationer i det nuvarande samhället. Genom en detaljerad analys kommer vi att utforska de olika perspektiven och åsikterna om Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989, i syfte att erbjuda en fullständig och objektiv syn på detta ämne. Utan tvekan är Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 ett fascinerande ämne som många människor är nyfikna på, och den här artikeln försöker ge en djupare förståelse för det.
![]() | |
Val till Europaparlamentet 1989 | |
![]() | |
Område Antal mandat Valdagar |
![]() 81 18 juni 1989 |
Valmanskår Valdeltagande |
45 773 179 62,28 % |
Valsystem Valmetod Spärr |
proportionellt valsystem Hare-Niemeyers metod 5 % |
Andra val Föregående val Nästkommande val |
Europaparlamentsvalet 1984 Europaparlamentsvalet 1994 |
Europaparlamentsvalet i Västtyskland 1989 ägde rum söndagen den 18 juni 1989. Drygt 45 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 81 mandat som Västtyskland hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor, Hare-Niemeyers metod och en spärr på 5 procent för småpartier. Västtyskland var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet. Däremot var det möjligt för politiska partier att endast ställa upp i en eller några av delstaterna. Till exempel ställde CSU endast upp i delstaten Bayern, där systerpartiet CDU samtidigt avstod från att ställa upp.[1] Valet var det sista Europaparlamentsvalet som hölls innan enandet av Tyskland 1990.
Socialdemokraterna blev valets största parti, och erhöll nästan lika stor andel av rösterna som i valet 1984. Partiet miste dock två mandat. Kristdemokratiska CDU var valets största förlorare och tappade nästan åtta procentenheter av sitt väljarstöd. Det gav partiet nio mandat färre än i valet 1984.[1] Die Grünen och CSU behöll i princip samma väljarandelar som i valet 1984. Die Grünen ökade dock med ett mandat. Både det högerextrema Republikanerna och det liberala FDP lyckades passera femprocentsspärren, vilket gav dem sex respektive fyra mandat. I övrigt lyckades inget parti erhålla mandat i det tyska Europaparlamentsvalet.
Valdeltagandet ökade med mer än fem procentenheter till 62,28 procent. Det var dock inte lika högt som i valet 1979. Valdeltagandet låg ett par procentenheter högre än genomsnittet för hela gemenskaperna.[2] Jämfört med Västtysklands federala riksdagsval var dock valdeltagandet lågt i likhet med tidigare tyska Europaparlamentsval.
Andel | Antal | Mandat | ||
Socialdemokraterna | 37,32 % | 10 525 728 | 31 | |
–0,09 % | +1 229 311 | –2 | ||
CDU | 29,54 % | 8 332 846 | 25 | |
–7,92 % | –975 565 | –9 | ||
Die Grünen | 8,45 % | 2 382 102 | 8 | |
+0,30 % | +356 130 | +1 | ||
CSU | 8,25 % | 2 326 277 | 7 | |
–0,24 % | +217 147 | ±0 | ||
Republikanerna | 7,12 % | 2 008 629 | 6 | |
+7,12 % | +2 008 629 | +6 | ||
FDP | 5,59 % | 1 576 715 | 4 | |
+0,79 % | +384 091 | +4 | ||
Övriga partier och kandidater | 3,74 % | 1 054 393 | 0 | |
+0,04 % | +135 576 | ±0 | ||
Ogiltiga och blanka röster | 1,06 % | 301 908 | 0 | |
–0,47 % | –85 475 | ±0 | ||
Valdeltagande | 62,28 % | 28 508 598 | 81 | |
+5,52 % | +3 269 844 | ±0 | ||
Antal röstberättigade 45 773 179
|
![]() |
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |