Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994, som har blivit mycket relevant idag. Sedan starten har Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994 fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och skapat debatter och reflektioner kring dess betydelse och inverkan på olika områden. Under åren har Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994 utvecklats och anpassats till förändringar i samhället, och blivit ett ämne av permanent intresse. I denna mening är det relevant att på djupet analysera de olika aspekterna som involverar Folkomröstningen om EU-medlemskap i Finland 1994, från dess historiska ursprung till dess inflytande idag, för att förstå dess inverkan och räckvidd i samhället.
Den 16 oktober 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Finland. 56,9 procent röstade för att Finland skulle gå med i unionen. Valdeltagandet uppgick till 74 procent. Riksdagen fattade det slutliga beslutet och Finland gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995.
I folkomröstningen den 16 oktober röstade 51,9 procent av ålänningarna för att Finland skulle ansluta sig till EU. På Åland behövdes en andra separat folkomröstning om medlemskap, efter att det stod klart att både Finland och Sverige skulle gå med i unionen. Den 20 november 1994 röstade 73,6 procent för att Åland skulle gå med i EU. Åland har ändå en särställning i EU och står till exempel utanför skatteunionen. Särställningen fastställs i Ålandsprotokollet som är en del av Finlands anslutningsfördrag.
Bakgrund
Finland hade varit medlem i Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) sedan 1961, som associerad medlem genom ett så kallat Finn-Efta-avtal. År 1973 ingick Finland ett frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och blev fullvärdig medlem av Efta 1986. Från den 1 januari 1994 hörde Finland till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Finland började förhandla om EU-medlemskap i februari 1993, samtidigt som Sverige och Österrike. Det svåraste förhandlingsområdet för Finland var att samordna jordbrukssektorn med EU:s jordbrukspolitik.
De som talade för att Finland skulle gå med i EU hänvisade till säkerhetsfrågor och ekonomisk nytta. EU-medlemskapet skulle ge finländska företag rätt att verka i den inre marknaden och samtidigt möjliggöra en stabil ekonomisk utveckling. Som EU-medlem skulle Finland dessutom få möjlighet att påverka sådana beslut som i slutändan ändå inverkade på landet.
De som var emot ansåg att ett EU-medlemskap skulle begränsa Finlands rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Det fanns också farhågor om att medlemskapet skulle ge sämre möjligheter att idka basnäringar, främst jordbruk. Därtill var motståndarna rädda för följderna av att gränserna öppnades och för att medlemskapet skulle medföra en svagare social trygghet.
Resultat
| Region | För | Emot | Ogiltiga | Totalt | Röstberättigade | Valdeltagande | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Röster | % | Röster | % | |||||
| Birkaland | 134,719 | 54.77 | 111,248 | 45.23 | 1,213 | 247,180 | 330,297 | 74.84 |
| Egentliga Finland | 140,209 | 56.62 | 107,422 | 43.38 | 1,170 | 248,801 | 330,644 | 75.25 |
| Egentliga Tavastland | 53,125 | 56.89 | 40,258 | 43.11 | 514 | 93,897 | 126,245 | 74.38 |
| Kajanaland | 18,016 | 35.55 | 32,663 | 64.45 | 201 | 50,880 | 71,862 | 70.80 |
| Kymmenedalen | 72,173 | 66.23 | 36,807 | 33.77 | 459 | 109,439 | 150,492 | 72.72 |
| Lappland | 51,117 | 47.42 | 56,675 | 52.28 | 413 | 108,205 | 149,718 | 72.27 |
| Mellersta Finland | 66,813 | 47.56 | 73,663 | 52.44 | 586 | 141,062 | 195,490 | 72.16 |
| Mellersta Österbotten | 17,036 | 42.75 | 22,815 | 57.25 | 174 | 40,025 | 52,361 | 76.44 |
| Norra Karelen | 42,919 | 47.99 | 46,516 | 52.01 | 374 | 89,809 | 134,302 | 66.87 |
| Norra Savolax | 65,127 | 48.21 | 69,960 | 51.79 | 501 | 135,588 | 197,171 | 68.77 |
| Norra Österbotten | 82,658 | 46.02 | 96,961 | 53.98 | 832 | 180,451 | 249,932 | 72.20 |
| Nyland | 493,811 | 70.83 | 203,333 | 29.17 | 3,117 | 700,261 | 899,718 | 77.83 |
| Päijänne-Tavastland | 68,596 | 61.94 | 42,147 | 38.06 | 478 | 111,221 | 152,136 | 73.11 |
| Satakunta | 70,541 | 50.48 | 69,192 | 49.52 | 667 | 140,400 | 189,002 | 74.28 |
| Södra Karelen | 49,722 | 63.62 | 28,432 | 36.38 | 330 | 78,484 | 109,178 | 71.89 |
| Södra Savolax | 49,268 | 54.48 | 41,167 | 45.52 | 381 | 90,816 | 133,861 | 67.84 |
| Södra Österbotten | 43,945 | 38.94 | 68,910 | 61.06 | 417 | 113,272 | 150,585 | 75.22 |
| Åland | 5,885 | 51.95 | 5,444 | 48.05 | 154 | 11,483 | 18,752 | 61.24 |
| Österbotten | 50,318 | 50.76 | 48,817 | 49.24 | 568 | 99,703 | 129,832 | 76.79 |
| Östra Nyland | 30,760 | 63.46 | 17,708 | 36.54 | 240 | 48,708 | 64,545 | 75.46 |
| Utlandsröster | 13,968 | 63.23 | 8,123 | 36.77 | 65 | 22,156 | 206,484 | 10.73 |
| Totalt | 1,620,726 | 56.89 | 1,228,261 | 43.11 | 12,854 | 2,861,841 | 4,042,607 | 70.79 |
| Källa: European Election Database | ||||||||
Källor
- ^ ”Finlands väg till EU-medlem”. Europainformationen. https://eurooppatiedotus.fi/sv/finland-och-eu/1733-2/. Läst 16 oktober 2020.
- ^ ”Åland och EU”. Ålands lagting. 4 december 2015. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127232132/https://www.lagtinget.ax/sjalvstyrelsen/aland-och-eu. Läst 16 oktober 2020.
- ^ ”Åland i EU”. Europainformationen. https://eurooppatiedotus.fi/sv/finland-och-eu/1684-2/. Läst 16 oktober 2020.
| ||||||||||||||||||||||||||||||
