Dupontlärka
Vid detta tillfälle vill vi fördjupa oss i den spännande världen av Dupontlärka, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan starten har Dupontlärka varit föremål för debatt, studier och beundran, och blivit ett grundläggande inslag i det moderna livet. Genom åren har Dupontlärka påverkat olika områden avsevärt, från teknik till kultur, vetenskap och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Dupontlärka, såväl som dess inflytande på den samtida världen, i syfte att belysa dess relevans och erbjuda en heltäckande bild av detta spännande ämne.
| Dupontlärka Status i världen: Sårbar[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Lärkor Alaudidae |
| Släkte | Chersophilus |
| Art | Dupontlärka C. duponti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chersophilus duponti | |
| Auktor | (Vieillot, 1820) |
| Utbredning | |
 | |
Dupontlärka[2] (Chersophilus duponti) är en skygg och mycket svårsedd lärka som förekommer på Iberiska halvön samt i Nordafrika.[3] Sedan 2020 anses den vara utrotningshotad.
Kännetecken
Utsseende
Liksom andra lärkor är dupontlärkan kryptiskt tecknad i brunt. Den är jämnstor med sånglärkan (17-18 centimeter) men relativt gracil med lång nacke, långa ben och lång, något nedböjd näbb. Den har liksom sånglärkan streckat bröst och vita stjärtsidor, men saknar vit vingbakkant, är något mörkare och har ett ljust streck på hjässan. Underarten margaritae har något längre näbb och är mer rödbrun i grundfärgen. Könen är lika.
Läte
Sången är en upprepad melankolisk, kort och nasal melodi som framförs i gryning och skymning, ofta i sångflykt på hög höjd, även nattetid. Lätet är förvånansvärt svårt att lokalisera.
Taxonomi, systematik och utbredning
Dupontlärkan beskrevs ursprungligen av Louis Jean Pierre Vieillot 1820 som placerade den i släktet Alauda.[4][5] Fågelns vetenskapliga och svenska artnamn hedrar Léonard Puech Dupont (1796-1828), fransk handlare i specimen och tidig kolibrikännare, som samlade in arten och visade den för Vieillot.[6][7]
Sedermera har den flyttats till det egna släktet Chersophilus på grund av sitt avvikande utseende. DNA-studier visar förvånande nog att dess närmaste släkting är den mycket avvikande arten streckad ökenlärka (Eremalauda dunni).[8][9]
Underarter
Dupontlärkan delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Chersophilus duponti duponti – förekommer på Iberiska halvön, i Marocko, i norra Algeriet och i nordvästra Tunisien
- Chersophilus duponti margaritae – förekommer från Algeriet (Atlasbergens södra sluttningar) till sydöstra Tunisien, norra Libyen och nordvästra Egypten
Levnadssätt
Dupontlärkan förekommer i öppen, sandig, halvöken eller stäpp med tuvor av gräs, såväl på högplatåer, i låglänta områden samt nära kusten. Utanför häckningstid har den även påträffats i sädesfält.[1] Den är mycket skygg, med ryckiga och nervösa rörelser. Vid oro löper den raskt undan och undgår därmed lätt upptäckt. Dupontlärkan lägger tre till fyra ägg på marken, mellan mars och juli.[1] Huvudsakliga födan är insekter och frön.
Status och hot
Fram till 2020 kategoriserade internationella naturvårdsunionen IUCN arten som nära hotad, men har sedermera höjt hotstatusen till sårbar. Relativt kraftiga minskningar i antal har noterats i flera nyckelområden över hela utbredningsområdet, på grund av fragmentering och degradering av dess levnadsmiljö.[1] I Marocko uppskattades populationen 2008 till 15 000 sjungande hanar,[10]i Spanien 3 700–4 000 2018[11] Världspopulationen uppskattas till mellan 25 000 och 35 000 individer.[1] I Spanien uppskattas den ha minskat med åtminstone 40 % mellan 2004 och 2015.[12]
Referenser
- ^ Birdlife International 2020 Chersophilus duponti . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Vieillot, Louis Jean Pierre (1820) Faune française, ou Histoire naturelle, générale et particulière des animaux qui se trouvent en France, constamment ou passagèrement, à la surface du sol, dans les eaux qui le baignent, et dans le lit, pages 173-174 (på franska)
- ^ ”Chersophilus duponti - Avibase”. avibase.bsc-eoc.org. http://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=EN&avibaseid=504B0218&sec=summary&ssver=1.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ Beolens, Bo; Watkins, Michael; Grayson, Michael (2014). The Eponym Dictionary of Birds. New York, NY, USA: Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-0574-1. https://books.google.com/books?id=En4wBAAAQBAJ&pg=PT368
- ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.
- ^ Alström, P., Mohammadi, Z., Enbody, E. D., Irestedt, M., Engelbrecht, D., Crochet, P.-A., Guillaumet, A., Rancilhac, L., Tieleman, B. I., Olsson, U., Donald, P. F., and Stervander, M. (2023). Systematics of the avian family Alaudidae using multilocus and genomic data. Avian Research 14:100095. https://doi.org/10.1016/j.avrs.2023.100095
- ^ García, J.T., Suárez, F., Garza, V., Justribó, J.H., Oñate, J.J., Hervás, I., Calero, M. and Morena, E.L.G. 2008. Assessing the distribution, habitat, and population size of the threatened Dupont's Lark Chersophilus duponti in Morocco: lessons for conservation. Oryx 42(4): 592-599.
- ^ Traba, J.; Garza, V.; García-Antón, A.; Gómez-Catasús, J.; Zurdo, J.; Pérez-Granados, C.; Morales, M.B.; Oñate, J.J.; Herranz, J., Malo, J. 2019. Criterios para la gestión y conservación de la población española de alondra ricotí Chersophilus duponti . Fundación Biodiversidad, Ministerio para la Transición Ecológica, Madrid.
- ^ Gómez-Catasús, J., Pérez-Granados, C., Barrero, A., Bota, G., Giralt, D., López-Iborra, G.M., Serrano, D., Traba, J. 2018. European population trends and current conservation status of an endangered steppe-bird species: the Dupont’s lark Chersophilus duponti. . PeerJ 6: e5627.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör dupontlärka.
Wikispecies har information om Chersophilus duponti.- Läten på xeno-canto.org
|