Idag är Atlasbergen ett ämne av stort intresse och relevans i dagens samhälle. Diskussioner om Atlasbergen är allt vanligare inom olika områden, oavsett om det är inom politik, kultur, vetenskap eller teknik. Atlasbergen är ett ämne som väcker motstridiga åsikter och som utan tvekan skapar kontroverser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Atlasbergen och analysera dess inverkan på vardagen. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Atlasbergen spelat en grundläggande roll i att forma världen vi lever i. På dessa sidor kommer vi att försöka fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Atlasbergen och upptäcka hur det har påverkat vårt sätt att tänka och agera.
Atlasbergen | |
bergskedja | |
Vy från 2001 över Dadesdalen och Atlasbergen i Marocko.
| |
Land | ![]() ![]() ![]() |
---|---|
Högsta punkt | Jbel Toubkal |
- höjdläge | 4 167 m ö.h. |
Atlasbergen (arabiska: جبال الأطلس) är en bergskedja i norra Afrika som sträcker sig cirka 2.400 kilometer genom Marocko, Algeriet och Tunisien. Bergens högsta topp är Jbel Toubkal i sydvästra Marocko, 4.167 meter över havet. Atlasbergen skiljer Nordafrikas medelhavs- och atlantkuster från Saharaöknen. Befolkningen består mestadels av berber. Ordet för 'berg' i vissa berberspråk är adrar och adras, ord som tros vara besläktade med Atlas.
Atlasbergens olika delar täcker stora delar av Marocko, Algeriet och Tunisien längs en sträcka av 2.200 kilometer. Bredden håller sig till omkring 300 kilometer.
Här ingår dock inte bergen i nordligaste Marocko – Rifbergen, ibland oegentligt kallade Rifatlas. Rifbergen ingår istället i veckningssystemet Gibraltarbågen, som fortsätter över Gibraltar sund och in i södra Spanien.
Atlasbergen består av flera kedjor:
Bergen har troligen fått sitt namn från berberspråkets adrar som betyder berg, men enligt legenden skall den i grekiska mytologin förekommande titanen Atlas ha givit bergskedjan sitt namn.