Bysvala
I den här artikeln kommer vi att utforska allt relaterat till Bysvala. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Bysvala varit ett ämne av intresse för många. Genom historien har Bysvala spelat en viktig roll inom olika områden, från kultur till vetenskap. Genom att veta mer om Bysvala kan vi bättre förstå dess påverkan på vår miljö och hur den har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess relevans idag och hur det fortsätter att vara ett ämne för debatt och diskussion inom olika områden. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Bysvala.
| Bysvala | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Svalor Hirundinidae |
| Släkte | Cecropis |
| Art | Bysvala C. melanocrissus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cecropis melanocrissus | |
| Auktor | Rüppell, 1845 |
Bysvala[1] (Cecropis melanocrissus) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[2]
Utbredning och systematik
Bysvala förekommer i Afrika söder om Sahara. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:
- Cecropis melanocrissus domicella – förekommer i västra Afrika från Senegal och Gambia till östra Sudan
- Cecropis melanocrissus melanocrissus – förekommer i Etiopien och Eritrea
- Cecropis melanocrissus kumboensis – förekommer i Sierra Leone och västra Kamerun
- Cecropis melanocrissus emini – förekommer från sydöstra Sudan, Uganda och Kenya till Malawi och norra Zambia
Tidigare kategoriserades bysvalan som en del av rostgumpsvala, som då hade det vetenskapliga namnet Cecropis daurica. Taxonet domicella erkändes dock ibland som egen art, "västafrikansk svala", bland annat eftersom den genetiskt stod närmare östasiatiska tempelsvalan, då Cecropis striolata. Efter genetiska studier har artgränserna i komplexet justerats, enligt följande:
- Afrikanska rostgumpsvalor erkänns som egen art, bysvala (C. melanocrissus), inkorporerande "västafrikansk svala" (domicella)
- Östasiatiska rostgumpsvalor (daurica, japonica, nipalensis och erythropygia) flyttas till tempelsvalan, som får det nya vetenskapliga artnamnet Cecropis daurica, eftersom daurica har prioritet före striolata
- Rostgumsvala i begränsad mening, med europeiska och västasiatiska rufula, utgör en egen art, Cecropis rufula
Släktestillhörighet
Arten placerades tidigare tillsammans med exempelvis ladusvalan i släktet Hirundo, men genetiska studier[3] visar att den tillhör en grupp som står närmare hussvalorna i Delichon. De har därför lyfts ut till ett eget släkte, Cecropis.
Status
IUCN erkänner ej bysvala som egen art, varför den inte placeras i någon hotkategori.
Noter
- ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ Sheldon, Frederick H.; Whittingham, Linda A.; Moyle, Robert G.; Slikas, Beth; Winkler, David W. (April 2005). ”Phylogeny of swallows (Aves: Hirundinidae) estimated from nuclear and mitochondrial DNA”. Molecular Phylogenetics and Evolution 35 (1): sid. 254–270. doi:. PMID 15737595.
|