I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Blågul ara på det samtida samhället. Blågul ara har varit ett ämne av ständigt intresse och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från populärkultur till politik och ekonomi. Under åren har Blågul ara väckt debatter och kontroverser, genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. I denna mening är det avgörande att kritiskt och objektivt analysera den roll som Blågul ara för närvarande spelar, såväl som dess möjliga utveckling i framtiden. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna erbjuda en heltäckande och berikande syn på Blågul ara, så att våra läsare bättre kan förstå dess omfattning och innebörd idag.
Blågul ara Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
Familj | Västpapegojor Psittacidae |
Släkte | Aror Ara |
Art | Blågul ara A. ararauna |
Vetenskapligt namn | |
§ Ara ararauna | |
Auktor | Linné, 1758 |
Utbredning | |
![]() |
Blågul ara[2] (Ara ararauna) är en papegoja i släktet aror.[3] Den förekommer naturligt i tropiska områden i Sydamerika. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.
Blågul ara är en långstjärtad och mycket stor papegoja, 86 cm från huvud till spetsen på stjärtfjädrarna och kan som vuxen väga 800–1200 gram. Fjäderdräkten är omisskännlig med himmelsblå ovansida, guldgul undersida, vitt ansikte och en svart fläck på strupen. Den kan bara förväxlas med blåstrupig ara, men denna förekommer enbart sällsynt i Bolivia samt har mer blått på strupen och mindre vitt i ansiktet. De grova lätena är typiska för aror.
Blågul ara förekommer i områden i Sydamerika med tropiskt klimat, från södra Panama till Bolivia och Paraguay. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Blågul ara hittas i låglänta områden med regnskog eller savann, ofta i öppnare miljöer än andra aror. Den ses vanligen i par som flyger tillsammans eller sitter intill varandra i trädtaket. Ibland kan den samlas i smågrupper, framför allt vid fruktbärande träd eller vid ansamlingar av lera. Fågeln häckar i trädhål.
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Blågul ara är intelligenta och tåliga, men framför allt krävande. Genom sin storlek, kraftiga skrik och stora gnagbehov är de inte lämpade som sällskapsdjur i möblerade bostäder utan kräver en stor voljär av metall. Voljären måste ha tjocka naturgrenar och vara vind- och regnskyddad.[4]
|