Axel Witzansky

I dagens värld har Axel Witzansky blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Från amatörer till experter, Axel Witzansky har fångat uppmärksamhet och skapat debatt inom flera samhällsområden. Dess inverkan har överskridit geografiska och kulturella barriärer och är föremål för studier och analys inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Axel Witzansky, från dess ursprung och utveckling till dess implikationer och möjliga framtida utvecklingar. Oavsett om det är ett historiskt fenomen, en relevant figur eller ett aktuellt ämne, representerar Axel Witzansky en mötesplats för utbyte av idéer och kunskap, och det är nödvändigt att förstå det i sin helhet för att kontextualisera dess relevans i vårt samhälle.

Axel Witzansky
Axel Witzansky
Axel Witzansky
FöddAxel Oscar Witzansky
10 mars 1895
Köpenhamn, Danmark Danmark
Död1 februari 1968 (72 år)
Oscars församling i Stockholm, Sverige Sverige
MakaGreta Simpson
BarnNadja Witzansky
Nini Witzansky
Peter Witzansky
IMDb SFDb

Axel Oscar Witzansky, född 10 mars 1895 i Köpenhamn, Danmark, död 1 februari 1968 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en dansk-svensk balettdansör, balettmästare, skådespelare, teaterpedagog och koreograf.[2]

Biografi

Witzansky började dansa balett som åttaåring och blev elev vid Det Kongelige Teaters balettskola i Köpenhamn, där han också fick engagemang åren 1911–1920. Han turnerade med Svenska baletten i Paris 1920–1923 och i Leonide Massines ryska balett 1923. Åren 1924–1926 var han solodansör och balettmästare på Albert Ranfts teatrar. Han var koreograf vid Dramatiska Teatern och arbetade som lärare i stilplastik vid dess elevskola 1927–1942.

År 1939 öppnade Witzansky en egen teaterskola på Gärdet i Stockholm där bland andra Mai Zetterling, Allan Edwall, Tor Isedal, Marie Göranzon, Jan Malmsjö, Björn Gustafson, Fredrik Ohlsson, Axelle Axell, Johan Bergenstråhle, Folke Hjort, Tommy Johnson, Sven-Bertil Taube, Evabritt Strandberg, Stefan Ekman, Christina Stenius, Rolf Skoglund och Sten Ljunggren studerat.

Han gifte sig 1934 med skådespelaren Greta Simpson[3], med vilken han fick tre barn, skådespelarna Nadja, Nini och Peter Witzansky. Axel Witzansky är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]

Filmografi

Enligt Svensk Filmdatabas:[2]

Roller
Koreografi

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1924 Operettprinsessan (Die schönste der Frauen)
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé		 Nils Johannisson Oscarsteatern[5]
1928 En fågelpiccolo Fåglarna ( Ὄρνιθες Ornithes)
Aristofanes		 Olof Molander Dramaten
1930 Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist		 Franz Engelke och Adolf Niska Vasateatern[6]
1934 Medverkande Sol över Söder, revy
Södra Teatern[7]
1936 Roberto Dudley Cirkus Sanger (The Constant Nymph)
Margaret Kennedy och Basil Dean		 Sandro Malmquist Nya Teatern[8]
1937 Autolycus En saga för vintern (The Winter's Tale)
William Shakespeare		 Sandro Malmquist Nya Teatern[9]
1940 Monsieur Maingot Diana går på jakt (French Without Tears)
Terence Rattigan		 Stig Torsslow Nya Teatern[10]

Koreografi

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1925 Damerna från Olympen
Die Damen vom Olymp		 Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson Nils Johannisson Oscarsteatern[11]
Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten Nils Johannisson Oscarsteatern
Julstjärnan
Reisen til Julestjernen		 Sverre Brandt och Johan Halvorsen
Översättning Nils Johannisson		 Nils Johannisson Oscarsteatern[12]
1926 Lätta Isabell
Die leichte Isabell		 Robert Gilbert och Hans Hellmut Zerlett Gunnar Cronwin Blancheteatern[13]
1928 Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Översättning Elsa af Trolle		 Mauritz Stiller Oscarsteatern[14]
1929 Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Översättning Nalle Halldén, S.S. Wilson		 Gustaf Bergman Vasateatern[15]
1930 Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach Adolf Niska Vasateatern[16]
Stockholm blir Stockholm, revy Svasse Bergqvist Adolf Niska Vasateatern
1933 Nymånen
The new moon		 Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg Harry Stangenberg Oscarsteatern[17]
1934 Lilla helgonet
Mam'zelle Nitouche		 Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud Nils Johannisson Oscarsteatern[18]
Jungfruburen
Das Dreimäderlhaus		 Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté Nils Johannisson Oscarsteatern[19]
En kvinna som vet vad hon vill
Eine Frau, die weiß, was sie will		 Louis Verneuil, Alfred Grünwald och Oscar Straus Nils Johannisson Oscarsteatern[20]
1937 En saga för vintern
The Winter's Tale		 William Shakespeare
Översättning Carl August Hagberg		 Sandro Malmquist Nya Teatern[9]
Petrus den lycklige
Pétrus		 Marcel Achard
Översättning Anders Hallin		 Sandro Malmquist Nya Teatern[21]
1938 Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel Ernst Eklund Skansens friluftsteater[22]
1943 Salome
Oscar Wilde
Översättning Carl Björkman		 Per-Axel Branner Nya Teatern[23]
1944 Tredje taggen, revy
Staffan Tjerneld Per-Axel Branner Nya Teatern[24]
1945 Taggens varuhusrevy
Georg Eliasson och Gösta Rybrant Per-Axel Branner Nya Teatern[25]

Källor

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Axel Witzansky på Svensk Filmdatabas
  3. ^ ”Bröllopsannons”. Dagens Nyheter: s. 2. 26 maj 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-05-26/139/2. Läst 26 december 2021. 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teater Musik och Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 9. 6 september 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-06/241/9. Läst 15 april 2016. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016. 
  8. ^ ”Cirkus Sanger”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13815&pos=745. Läst 3 mars 2025. 
  9. ^ ”En vintersaga”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13822&pos=751. Läst 3 mars 2025. 
  10. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 augusti 1940. https://arkivet.dn.se/tidning/1940-08-01/207/7. Läst 8 mars 2025. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-30/115/7. Läst 19 februari 2017. 
  12. ^ ”Månadens raritet: Julstjärnan – ”en jättesuccès hos det yngsta Stockholm””. Musik- och teaterbloggen. https://musikochteaterbloggen.wordpress.com/2012/11/30/manadens-raritet-julstjarnan-en-jattesucces-hos-det-yngsta-stockholm. Läst 10 mars 2016. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-23/258/7. Läst 7 april 2016. 
  14. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=85. Läst 9 maj 2016. 
  15. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  16. ^ ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015. 
  17. ^ ”Oscarsteaterns fredagspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 september 1933. https://arkivet.dn.se/tidning/1933-09-26/261/10. Läst 11 maj 2019. 
  18. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 augusti 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-08-27/231/7. Läst 9 mars 2019. 
  19. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 
  20. ^ ”Teater Musik Film: Inför Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 10. 4 oktober 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-10-04/269/10. Läst 9 mars 2019. 
  21. ^ ”Pétrus, den lycklige”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13823&pos=752. Läst 3 mars 2025. 
  22. ^ ”Teater, Musik, Film”. Dagens Nyheter: s. 15. 2 juni 1938. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  23. ^ ”Salome”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13997&pos=963. Läst 12 mars 2025. 
  24. ^ ”Tredje Taggen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14000&pos=965. Läst 14 mars 2025. 
  25. ^ ”Taggens varuhus”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14113&pos=972. Läst 15 mars 2025. 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. 1993. sid. 173. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 183. Libris 1404046 

Externa länkar