Elsa af Trolle

I dagens värld är Elsa af Trolle en fråga som har fått stor relevans i samhället. Oavsett om det är för dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på den globala ekonomin eller dess betydelse i historien, har Elsa af Trolle fångat uppmärksamheten hos både experter, forskare och medborgare. Från sitt ursprung till sin nuvarande utveckling har Elsa af Trolle varit föremål för debatt och reflektion i olika sammanhang och kunskapsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Elsa af Trolle och dess betydelse i den samtida världen.

Elsa af Trolle
Född14 augusti 1886
Maria Magdalena församling, Sverige
Död7 november 1953 (67 år)
Engelbrekts församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare, manusförfattare
MakeKarl Afzelius
(g. 1942–)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Elsa Maria af Trolle (från 1942 även af Trolle-Afzelius), född 14 augusti 1886 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 7 november 1953 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk författare, översättare och manusförfattare.

Biografi

Elsa af Trolles första skrifter var ett antal handböcker i olika former av textilhantverk utgivna i början av 1920-talet. Hon skulle senare även ge ut fackböcker om så spridda ämnen som drinkar (Cocktails, 1927), kryddväxter (Kryddgården 1940) och ornitologi (Jag är örnen, 1942). Som översättare från främst engelska (af Trolles förste make var verksam i England) utförde hon bland annat en översättning av D.H. Lawrences Lady Chatterleys älskare (1941). År 1943 kom hennes första egna roman, En larsmässedröm, vilken följdes av ytterligare tre. Flera av hennes romaner översattes till norska och nederländska. I början av 1930-talet skrev hon även manus till några svenska filmer.

Elsa af Trolle var från 1904 gift med skeppsredaren Thomas Sebastian Huss och från 1942 med botanikern Karl Afzelius. Hon är begravd på Nacka södra kyrkogård.

Bibliografi (urval)

  • Handbok i förfärdigandet av jumpers ... (Åhlén & Åkerlund, 1922)
  • En larsmässedröm: roman (Fritze, 1943)
    • Nederländsk översättning: Ylva: een laurentiusnachtdroom (1946)
    • Norsk översättning: Det går aldri over (1946)
  • Välsignade ovisshet: roman (Fritze, 1946)
    • Nederländsk översättning: Gezegende onzekerheid (1948)
    • Norsk översättning: Den velsignede uvissheten (1948)
  • Vita Satan (Wahlström & Widstrand, 1948)
  • Tio år på Torpet (ill. Georg Lagerstedt) (Wahlström & Widstrand, 1949)
  • Vådeld (Wahlström & Widstrand, 1952)
    • Norsk översättning: Livets flamme (1953)
Översättningar (urval)
  • Eugene O'Neill: Anna Christie: skådespel i fyra akter (Anna Christie) (Bonnier, 1923)
  • Eugene O'Neill: Tre dramer: Emperor Jones ; Ludna gorillan ; Tran (Bonnier, 1924)
  • Henry Rider Haggard: Heu-heu eller Vidundret (Bonnier, 1925)
  • Margaret Kennedy: Cirkus Sanger (The constant nymph) (Skoglund, 1926)
  • Noël Coward: Markisinnan (The Marquise) (otryckt översättning för Dramaten, 1927)
  • Sherwood Anderson: Mörkt skratt (Bonnier, 1928)
  • Richard Aldington: En hjältes död (Bonnier, 1930)
  • Thomas Wolfe: Se hemåt, ängel! (Bonnier, 1932)
  • Johan Fabricius: Skeppskamraterna: fyra pojkars äventyr bland vågor, vrak och vildar (De scheepsjongens van Bontekoe) (Skoglund, 1934)
  • D. H. Lawrence: Lady Chatterleys älskare (Lady Chatterley's lover) (Fritze, 1941)
  • Tove Ditlevsen: Man har gjort ett barn illa (Man gjorde et barn fortræd) (Fritze, 1942)

Filmmanus

Litteratur

  • Inger Larsson: "Jag är örnen!: om journalisten och författaren Elsa af Trolle". I Presshistorisk årsbok, 2007(24), s. 163-178

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Källor (inklusive externa länkar)