18 Ursae Majoris
I dagens värld har 18 Ursae Majoris blivit ett ämne av stor relevans och intresse för olika människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har 18 Ursae Majoris fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och genererat djupgående debatter, forskning och analys kring dess implikationer och återverkningar. Med en påtaglig påverkan på det samtida samhället har 18 Ursae Majoris lyckats genomsyra olika områden i det dagliga livet, från politik till populärkultur, och blivit ett fenomen som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna relaterade till 18 Ursae Majoris, dess utveckling över tid och dess inflytande på olika aspekter av dagens samhälle.
| 18 Ursae Majoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 09t 16m 11,32784s[1] |
| Deklination | +54° 01′ 18,6878″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,832 (V)[2], +5,02 (B)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A6 V[4] |
| U–B | +0,87[2] |
| B–V | +0,199 ± 0,012[5] |
| Variabeltyp | Pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[3][6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -16,13 ± 1,30[7] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +49,43[1] mas/år Dek.: +59,92[1] mas/år |
| Parallax () | 27,90 ± 0,20[1] |
| Avstånd | 116,9 ± 0,8 lå (35,8 ± 0,3 pc) |
| Absolut magnitud () | 2,03[8] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,72 ± 0,02[6] M☉ |
| Radie | 1,99 ± 0,14[9] R☉ |
| Luminositet | 12,83[8] L☉ |
| Temperatur | 7 450 ± 150[6] K |
| Vinkelhastighet | 158 ± 17[7] km/s |
| Ålder | 1,05+0,10-0,15 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| DD Ursae Majoris, e Ursae Majoris, GJ 3541, N30 2195, UBV 8839, GSC 03806-01813, PLX 2199.03, UBV M 15203, HD 79439, PPM 32078, uvby98 100079439, AG+54 708, HIC 45493, Renson 22540, WEB 8651, BD+54 1285, HIP 45493, ROT 1451, YZ 54 3338, FK5 2734, HR 3662, SAO 27191, Gaia DR2 1022858010710856576, GC 12761, IRAS 09125+5413, SKY# 17886, GCRV 6041, JP11 1784, TD1 13693, GEN# +1.00079439, 2MASS J09161131+5401186, TYC 3806-1813-1[10][11] | |
18 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[12] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen, som också har Bayer-beteckningen e Ursae Majoris och variabelbeteckningen DD Ursae Majoris. Den har en skenbar magnitud på ca 4,83[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 117 ljusår (ca 36 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –16 km/s.[7] Stjärnan är en obunden och äldre medlem i rörelsegruppen Ursa Major.[6]
Egenskaper
18 Ursae Majoris är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A6 V.[4] Den har en massa som är ca 1,7[6] solmassor, en radie som är ca 2[9] solradier och utsänder ca 13[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 500 K.[6] Stjärnan roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på ca 158 km/s,[7] vilket ger den en något tillplattad form med en ekvatorialradie som uppskattas vara 6 procent större än polarradien.[13]
18 Ursae Majoris är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC),[3] som har bolometrisk magnitud +5,02 och varierar med amplitud 0,03 och en period av ungefär 0,12 dygn eller 3 timmar.[3]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 Ursae Majoris, 2 oktober 2020.
Noter
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Diameters and Temperatures. I. Main-sequence A, F, and G Stars", The Astrophysical Journal, 746 (1): 101, arXiv:1112.3316, Bibcode:2012ApJ...746..101B, doi:10.1088/0004-637X/746/1/101.
- ^ ”DD UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37351. Läst 19 december 2018.
- ^ Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (July 1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=45333. Läst 18 december 2018.
- ^ Elmaslı, A.; et al. (February 2012), "A spectroscopic study of DD UMa: Ursa Major group member and candidate for BRITE", New Astronomy, 17 (2): 221−226, arXiv:1107.4856, Bibcode:2012NewA...17..221E, doi:10.1016/j.newast.2011.07.006.
- ^ Becker, Juliette C.; et al. (April 2015), "Extracting Radial Velocities of A- and B-type Stars from Echelle Spectrograph Calibration Spectra", The Astrophysical Journal Supplement Series, 217 (2): 13, arXiv:1503.03874, Bibcode:2015ApJS..217...29B, doi:10.1088/0067-0049/217/2/29, 29.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ https://www.universeguide.com/star/45493/18ursaemajoris. Hämtad 2020-10-02.
- ^ ”Basic data: V* c UMa – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=16+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 18 december 2018.
- ^ "e UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-02-22.
- ^ Rodriguez, David R.; et al. (May 2015), "Stellar multiplicity and debris discs: an unbiased sample", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 449 (3): 3160–3170, arXiv:1503.01320, Bibcode:2015MNRAS.449.3160R, doi:10.1093/mnras/stv483.
- ^ Belle, G. T. (2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20: 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
