38 Ursae Majoris

Idag går vi in ​​i den spännande världen av 38 Ursae Majoris. Från dess ursprung till dess nuvarande relevans i samhället har 38 Ursae Majoris spelat en grundläggande roll inom olika områden och uppmärksammats av många individer i alla åldrar och intressen. Genom den här artikeln föreslår vi att utforska de många aspekterna som gör 38 Ursae Majoris till ett ämne av ständigt intresse, genom att analysera dess kulturella, historiska, sociala, ekonomiska och vetenskapliga effekter. Utan tvekan är 38 Ursae Majoris ett ämne som väcker oändliga känslor och åsikter, och vi är glada över att fördjupa oss i dess fascinerande universum.

38 Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension10t 41m 56,59s
Deklination+65° 42′ 58,61″[1]
Skenbar magnitud ()+5,10-5,14 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypK2III[1]
B–V1,207±0,003[3]
VariabeltypMisstänkt variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,94±0,14 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -172,816±0,212 mas/år
Dek.: -66,565±0,199 mas/år
Parallax ()14,4417±0,1356 mas
Andra beteckningar
NLTT 25058, GEN# +1.00092424, 2MASS J10415656+6542586, TYC 4151-1450-1, GSC 04151-01450, NSV 4936, UBV 9787, AG+65 535, HD 92424, PLX 2497, UBV M 16423, ASCC 81098, HIC 52353, PLX 2497.00, USNO-B1.0 1557-00133737, BD+66 678, HIP 52353, PPM 17551, WEB 9528, CSV 101149, HR 4178, ROT 1598, Gaia DR2 1059521225937701632, FK5 2855, IRAS 10385+6558, SAO 15261, GC 14688, IRC +70097, SKY# 20493, GCRV 6654, LSPM J1041+6542, ZI 839[1]

38 Ursae Majoris, är en orange jättestjärna och misstänkt variabel i stjärnbilden Stora björnen.[2] Den varierar mellan visuell magnitud +5,10 och 5,14 utan någon känd period..[2]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Basic data: V* 38 UMa – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=38+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 7 april 2019. 
  2. ^ ”NSV 4936” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=43560. Läst 7 april 2019. 
  3. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=52353. Läst 7 april 2019.