I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av S Ursae Majoris, utforska dess olika aspekter och relevanta aspekter som gör det till ett ämne av allmänt intresse. Från dess ursprung till nutid har S Ursae Majoris varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket väckt nyfikenhet och fascination hos människor runt om i världen. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess historia, egenskaper och evolution, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om S Ursae Majoris, inbjuda läsaren att reflektera och fördjupa sin förståelse.
S Ursae Majoris | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Stora björnen |
Rektascension | 12t 43m 56,67s |
Deklination | +61° 05′ 35,51″[1] |
Skenbar magnitud () | +7,1 (maximum), 12,7 (minimum) [2][3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | S0.5-6/6e[1] |
Variabeltyp | Mira-variabel (M)[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 1,60±0,8 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -15,59±1,02 mas/år Dek.: -3,30±1,08 mas/år |
Parallax () | 2,12±1,04 mas |
Andra beteckningar | |
GCRV 7643, IRAS 12417+6121, TYC 4162-785-1, AG+61 788, GEN# +1.00110813, JP11 2279, UBV 11435, BD+61 1313, GSC 04162-00785, 2MASS J12435667+6105357, C97 40, CSS 803, HD 110813, PPM 18352, AAVSO 1239+61, DO 34173, HIC 62126, S1 452, GC 17322, HIP 62126, SAO 15883[1] |
S Ursae Majoris är en pulserande variabel av Mira Ceti-typ i stjärnbilden Stora björnen. Variationerna upptäcktes av den brittiske astronomen Norman Robert Pogson 1853.[2]
Stjärnan varierar mellan magnitud +7,1 och 12,7 med en period av 225,87 dygn.[2]