I dagens artikel vill vi prata om Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och dess betydelse i dagens samhälle. Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är ett ämne som har fått relevans under de senaste åren, vilket genererar en debatt över hela världen. Dess inverkan har återspeglas i olika aspekter av det dagliga livet, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och analysera dess inflytande inom olika områden, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att ta upp de implikationer som Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser har på vårt samhälle och våra liv, och lyfta fram dess relevans och behovet av att förstå det i sin helhet. Missa inte denna analys som utan tvekan kommer att ge dig mycket att prata om!
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser | |
![]() Karta över länder som ratificerat (gröna) respektive inte ratificerat (röda) konventionen. | |
Signerades | 18 april 1961 |
---|---|
Plats | Wien, Österrike |
Trädde i kraft | 24 april 1964 |
Parter | 193 oktober 2023 |
Depositarie | FN:s generalsekreterare |
Språk | engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska |
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser är ett internationellt fördrag rörande diplomatiskt umgänge samt privilegier och immunitet för diplomatiska beskickningar.[1]
Fördraget antogs den 18 april 1961 av United Nations Conference on Diplomatic Intercourse and Immunities som hölls på Neue Hofburg i Wien, Österrike, mellan den 2 mars och den 14 april 1961.[2]
Fördraget har ratificerats av över 190 av Förenta nationernas medlemsstater och anses som grundläggande för alla staters behandling av diplomater och diplomatiska beskickningar.[2]
Bland annat innehåller fördraget regler om diplomatisk immunitet[3], skattebefrielse[4], möjligheten att förklara en diplomat persona non grata[5] samt uppdraget som skyddsmakt.
Konventionen är gällande i såväl finländsk[1] och i svensk lag[6].
|