Wienkonventionen om traktaträtten

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Wienkonventionen om traktaträtten. Oavsett ditt intresse eller problem är vi säkra på att du kommer att hitta relevant och användbar information som hjälper dig att bättre förstå detta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att dyka in i nyckelaspekter som gör att du kan få en djupare kunskap om Wienkonventionen om traktaträtten. Oavsett om du är expert på området eller om du precis har börjat utforska detta ämne, syftar den här artikeln till att ge en heltäckande och berikande vision som låter dig vidga dina vyer och berika ditt perspektiv på Wienkonventionen om traktaträtten. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäckts- och lärdomsresa som kommer att överraska dig positivt!

Wienkonventionen om traktaträtten
Vienna Convention.png
Karta över länder som ratificerat konventionen (blå) och skrivit under avtalet (orange) samt stater som står utanför konventionen (röd).
Signerades23 maj 1969
PlatsWien, Österrike
Trädde i kraft27 januari 1980
Parter116 Oktober 2023
DepositarieFN:s generalsekreterare
Språkarabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska

Wienkonvention om traktaträtten definierar hur den internationella rätten skall vara utformad och tillämpas för mellanstatliga traktat och jus cogens. Konventionen antogs i Wien 1969 och är gällande från 27 januari 1980 och hade ratificerats av 114 länder i april 2014. Konventionen har tagits fram under ledning av FN-organet International Law Commission.

Den innehåller grundläggande bestämmelser om bland annat traktaters ingående och ikraftträdande, reservationer, Pacta sunt servanda,[1] jus cogens,[2] tolkning och tillämpning, ändringar, ogiltighet och upphörande.[3]

Se även

Referenser

  1. ^ artikel 26
  2. ^ artikel 53
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2011. https://web.archive.org/web/20111105220007/http://regeringen.se/sb/d/3305. Läst 25 oktober 2011.