I dagens värld har Skyddsmakt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av sektorer. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller akademiskt plan har Skyddsmakt fångat uppmärksamhet och skapat debatt inom flera sfärer. Med tiden har Skyddsmakt utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga behov, vilket visar på dess betydelse och relevans i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och inflytande av Skyddsmakt, analysera dess olika aspekter och erbjuda ett heltäckande perspektiv på detta brett diskuterade ämne.
Skyddsmakt kallas den stat som skyddar ett annat lands intressen i ett tredje land, när dessa länder själva saknar diplomatiska förbindelser eller tillfälligt dragit bort sin beskickningspersonal därifrån.
Uppdraget som skyddsmakt regleras dels i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, artikel 45 och 46, dels i Wienkonventionen om konsulära förbindelser, artikel 8.
Oman valdes samtidigt[när?] till att representera iranska intressen i Storbritannien.
Schweiz är ett land som historiskt innehaft många mandat som skyddsmakt. Idag har landet endast några få kvar:
Polen var en kort tid under 2012 skyddsmakt åt USA i Syrien, i samband med syriska inbördeskriget, en uppgift som efter ett tag överläts till den tjeckiska ambassaden.
Sverige är skyddsmakt åt ett flertal västerländska länder i Nordkorea, bland annat de övriga nordiska länderna, de baltiska staterna, samt USA och Kanada genom den svenska ambassaden i Pyongyang. Sedan sommaren 2012 är även den svenska ambassaden i Irans huvudstad Teheran skyddsmakt åt Storbritannien eftersom den brittiska ambassaden stormades till följd av ökade sanktioner mot Iran på grund av landets kärnkraftsfråga. Sverige har vid tidigare tillfällen varit skyddsmakt åt Storbritannien i Iran, bland annat 1980 (i samband med iranska revolutionen) och under en kort tid 1988 (Salman Rushdie-affären).
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||