Vinninga
I dagens värld har Vinninga blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet, har Vinninga fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. När vi fördjupar oss i detta ämne är det avgörande att utforska dess olika aspekter, från dess ursprung till dess utveckling över tiden. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj Vinninga och dess implikationer inom olika områden, i syfte att ge en komplett och djupgående vision av detta ämne som är så relevant idag.
| Vinninga | |
| Tätort | |
 Vinninga söderifrån
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Lidköpings kommun |
| Distrikt | Sävare distrikt, Lindärva distrikt |
| Koordinater | 58°27′7″N 13°15′42″Ö / 58.45194°N 13.26167°Ö |
| Area | 124 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 1 063 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5516[2] |
| Beb.områdeskod | 1494TB109 (1960–)[3] |
| Geonames | 2662795 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Vinninga | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Vinninga är en tätort i Lidköpings kommun.
Historik
Vinninga uppstod som stationssamhälle i början av 1900-talet vid Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg, LSSJ (öppnad 1874). Järnvägen var smalspårig med spårvidden 891 millimeter. Under och efter beredskapsåren 1939–1945 blomstrade järnvägstrafiken med både person- och godsbefordran. En poststation inrättades i stationsbyggnaden. I samhället fanns mejeri, tre välsorterade lanthandlare, gästgivaregård, manufakturaffär och två charkuteriaffärer. Vidare fanns snickeriverkstad, skomakeri, skrädderi, smidesverkstad, cementvarufabrik, textilfabrik, tröskverksfabrik, bilverkstad, cykelverkstad, elfirma och kvarn. Vägverket hade en vägstation i samhället.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vinninga 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 280 | |||
| 1965 | 306 | |||
| 1970 | 315 | |||
| 1975 | 635 | |||
| 1980 | 839 | |||
| 1990 | 1 010 | 79 | ||
| 1995 | 1 127 | 85 | ||
| 2000 | 1 108 | 85 | ||
| 2005 | 1 064 | 85 | ||
| 2010 | 1 078 | 86 | ||
| 2015 | 1 033 | 108 | ||
| 2020 | 1 070 | 120 | ||
Se även
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 4 januari 2017.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
| |||||||||||||||||||
