Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Viborgs läns kavalleriregemente, som har varit föremål för intresse och studier inom olika områden genom historien. Från dess ursprung till nutid har Viborgs läns kavalleriregemente varit föremål för debatt, forskning och kontroverser, vilket gör det till en grundläggande referenspunkt för att förstå olika aspekter av mänskligt liv. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer implikationerna och betydelserna av Viborgs läns kavalleriregemente att utforskas, liksom dess relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer olika perspektiv och förhållningssätt att analyseras som kommer att belysa detta breda och mångskiftande ämne. Därför kommer vi att försöka erbjuda en komplett och berikande vision som bidrar till kunskapen och förståelsen av Viborgs läns kavalleriregemente i alla dess dimensioner.
Viborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1632–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Karelen, Finland.
Historia
Regementet härstammar från Karelska ryttarna, uppsatta 1618. Uppsatt 1632 som Viborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Karelens ryttare i Viborgs och Nyslotts län”. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé. Regementet ingick från 1704 i general Lewenhaupts kår som sommaren 1708 tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med i kapitulationen vid Perevolotjna några dagar senare. År 1700 hade ett fördubblingsregemente, Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente, satts upp och detta förband övertog från 1709 funktionen som ordinarie regemente och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7 500 man som i augusti 1718 gick in i Norge från Jämtland. I 1721 års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av länet döptes då om till Kymmenegårds län. I och med att stora delar av Viborgs län blev ryskt försvann 270 rusthåll för regementet. Då regementets nu enbart räknade 730 nummer formerades de på 6 kompanier.