I dagens värld har Karelska jägarkåren fått stor betydelse och intresse och genererat många diskussioner och forskning inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Karelska jägarkåren avsevärt påverkat samhället, ekonomin, kulturen och vetenskapen, bland andra aspekter. Under åren har Karelska jägarkåren utvecklats och anpassats till de olika behoven och kraven i det aktuella sammanhanget, och spelat en avgörande roll i utvecklingen och omvandlingen av olika sektorer. Det är därför det är relevant att noggrant analysera och förstå effekten och omfattningen av Karelska jägarkåren idag, såväl som dess framtida implikationer.
Karelska jägarkåren | |
![]() | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Karelska jägarkåren |
Datum | 1789–1809 |
Försvarsgren | Svenska armén |
Typ | Infanteriet |
Del av | Savolaxbrigaden |
Storlek | Kår |
Förläggningsort | Östra Kuopio län |
Befälhavare | |
Förbandschef | Gustaf Aminoff |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | ![]() |
Karelska jägarkåren var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1789–1809. Förbandet var värvat och hade sin förläggning i östra Kuopio län, Finland.
Förbandet sattes upp 1789 under Gustav III:s ryska krig. Inledningsvis omfattade kåren två försträckta kompanier på 200 man, men kom inom kort att utökas till 400 man fördelade på fyra kompanier. År 1802 utökades kåren, som nu var formerad som en bataljon, till att omfatta en stryka på 600 man. Under finska kriget åren 1808–1809 ingick jägarkåren i Savolaxbrigaden. Den 8 oktober 1809 avtackades av Georg Carl von Döbeln i Umeå, efter avtackningen upplöstes kåren.
Fram till 1805 hade man gemensam förbandschef med Karelska dragonkåren.
|
|