Vetenskapsåret 1802

I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Vetenskapsåret 1802, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Från dess påverkan på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Vetenskapsåret 1802 visat sig vara en intressant plats för olika studier och forskning. Under hela denna läsning kommer vi att analysera dess utveckling över tid, såväl som dess inflytande på olika områden i det dagliga livet. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga framtida konsekvenserna som Vetenskapsåret 1802 kan ha i vår ständigt föränderliga värld. Läs vidare för att upptäcka mer om detta fascinerande ämne!

Vetenskapsåret 1802
1801  · 1802  · 1803
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• Baltimore i delstaten Maryland i USA blir den första staden i världen med gasbelysning.
• Anders Gustaf Ekeberg, svensk kemist, upptäcker tantal.

Allmänt

• 9 november – Alexander von Humboldt besöker hamnstaden Callao i Peru för att studera Merkuriuspassagen. Han studerar även förekomsten av guano och dess egenskaper som gödningsmedel. Hans följande skrifter i ämnet, gör guanon känd i Europa.

Astronomi

• 28 mars – H. W. Olbers upptäcker den andra asteroiden Pallas.

Fysik

• Okänt datum – Johann Wilhelm Ritter bygger den första elektromekaniska cellen.^[1][2]

Geologi

• Okänt datum – James Smithson menar att zinkkarbonat är riktiga karbonatmineraler och inte zinkoxider som tidigare menats.^[3][4]

Kemi

Okänt datum

• Charles lag, som beskriver hur gas tenderar att expandera vit upphettning, publiceras första gången i Frankrike av Joseph Louis Gay-Lussac.^[5]
• Okänt datum – Thomas Wedgwood upptäcker en metod att skapa fotografier med silvernitrat.^[6]

Medicin

• Okänt datum – Charles Bell publicerar The Anatomy of the Brain, Explained in a Series of Engravings.^[7]

Teknik

November

• 5 november – Marc Isambard Brunel påbörjar installationen av sin blocktillverkningsmaskin vid Portsmouth Block Mills i England.^[8]
• Okänt datum – George Bodley från Exeter i England patenterar den första köksspisen.^[9][10]

Pristagare

• Copleymedaljen: William Hyde Wollaston, brittisk kemist och fysiker.

Födda

• 6 februari – Charles Wheatstone (död 1875), brittisk vetenskapsman och uppfinnare.
• 31 juli – Ignacy Domeyko (död 1889), polsk geolog.
• 5 augusti – Niels Henrik Abel (död 1829), norsk matematiker.
• 7 augusti – Germain Henri Hess (död 1850), schweizisk-rysk kemist.
• 16 augusti – Moritz Wilhelm Drobisch (död 1896), tysk matematiker och filosof.
• 24 september – Adolphe d'Archiac (död 1868), fransk geolog och paleontolog.
• 30 september – Antoine-Jérôme Balard (död 1876), fransk kemist.
• 26 november – Anton Schrötter von Kristelli (död 1875), österrikisk kemist och mineralog.
• 15 december – János Bolyai (död 1860), ungersk matematiker.
• 27 december – Gerardus Johannes Mulder (död 1880), nederländsk kemist.

Avlidna

• 18 april – Erasmus Darwin (född 1731), läkare, botaniker, uppfinnare och författare till Zoonomia.
• 16 november – André Michaux (född 1746), fransk botaniker och upptäcktsresande.

Källor

Fotnoter

1. ^ Berg, Hermann (9 april 2008). ”Johann Wilhelm Ritter: the Founder of Scientific Electrochemistry”. Review of Polarography "54": ss. 99–103. https://www.jstage.jst.go.jp/article/revpolarography/54/2/54_2_99/_pdf. 
2. ^ Wetzels, Walter D. (1978). ”J. W. Ritter: the Beginnings of Electrochemistry in Germany”. Selected Topics in the History of Electrochemistry. Princeton: Electrochemical Society. sid. 68–73 
3. ^ ”Who was James Smithson? – A Man of Science”. Smithsonian Institution. http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/who_04.html. Läst 18 juni 2007. 
4. ^ Smithson, James (9 april 1803). ”A Chemical Analysis of Some Calamines”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London "Pt. I". http://www.sil.si.edu/Exhibitions/Smithson-to-Smithsonian/calamine.html. 
5. ^ Gay-Lussac, J. L. (9 april 2025). ”Recherches sur la dilatation des gaz et des vapeurs”. Annales de chimie "XLIII": s. 137. http://web.lemoyne.edu/~giunta/gaygas.html. 
6. ^ Williams, Hywel (2005). Cassell's Chronology of World History. London: Weidenfeld & Nicolson. sid. 354. ISBN 0-304-35730-8 
7. ^ Jacyna, L. S. (2004). ”Bell, Sir Charles (1774–1842)”. Oxford Dictionary of National Biography. Oxford University Press. doi:10.1093/ref:odnb/1999. http://www.oxforddnb.com/view/article/1999. Läst 6 april 2011.  (Prenumeration eller UK public library-medlemskap krävs)
8. ^ Bagust, Harold (2006). The Greater Genius? - a biography of Marc Isambard Brunel. Hersham: Ian Allan. sid. 31. ISBN 978-0-7110-3175-3 
9. ^ Cornforth, David; Speight, Anne (3 maj 2009). ”Bodley & Co.”. Exeter Memories. http://www.exetermemories.co.uk/em/bodley.php. Läst 12 mars 2011. 
10. ^ ”The History of Ranges”. Tarvin: Antique Fireplaces & Ranges. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110707145757/http://www.antiquefireplacesandranges.com/historyofranges.html. Läst 12 mars 2011.