Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Vasaskolan, Hedemora, som har fått stor relevans de senaste åren. Vasaskolan, Hedemora har blivit en intressant plats för olika samhällssektorer, från experter på området till allmänheten. Med tiden har Vasaskolan, Hedemora visat sin inverkan på olika områden, genererat debatter, forskning och betydande förändringar. Det är därför det är nödvändigt att fördjupa dess analys, för att förstå dess betydelse och dess implikationer på global nivå. Dessutom är det viktigt att undersöka aktuella trender relaterade till Vasaskolan, Hedemora, såväl som möjliga framtida scenarier som kan uppstå kring detta ämne.
Vasaskolan | |
Braxen 5 | |
Skola | |
Läroverket
| |
Land | Sverige |
---|---|
Region | Dalarnas län |
Kommun | Hedemora |
Ort | Hedemora |
Adress | Kyrkogatan 5 |
Koordinater | 60°16′44.0″N 15°59′24.7″Ö / 60.278889°N 15.990194°Ö |
Arkitekt | Georg A. Nilsson; Julius Järnåker |
Färdigställande | 1914–1915; 1967–1969 |
Stomkonstruktion | Tegel |
Fasadkonstruktion | Slätputs, vitmålat tegel |
Takmaterial | Tegel, plåt |
Vasaskolan är en byggnad i kvarteret Braxen i Hedemora, Dalarnas län. Skolan som numera rymmer ett högstadium, är byggd i två omgångar. Under 1914–1915 byggdes Läroverket upp efter ritningar av Georg A. Nilsson och 1967–1969 byggdes en nyare del efter ritningar av Julius Järnåker. Vägg i vägg ligger Martin Koch-gymnasiet, uppkallat efter arbetarförfattaren Martin Koch.
Hedemora (högre allmänna) läroverk har sitt ursprung i en samskola som startade 1894. Realskoleklass infördes 1907, vilken gjorde utrymmet trångt i skolan. 1912 började stadsfullmäktige planera en ny skolbyggnad, och 10 juli 1913 antogs ritningen av Georg A. Nilsson. 1 februari 1916 invigdes så den nya byggnaden.
Läroverket är uppfört i så kallad Vasastil, inspirerad av nationalromantiken. Det är byggt i tegel i tre våningar på en sockel av granit. Sadeltaken är branta och täcks av enkupigt rött taktegel. Den nyare delen är även den byggd av tegel, med ett platt svart plåttak.