Bos-Kalles gård
I dagens värld är Bos-Kalles gård ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat intensiv debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Bos-Kalles gård fångat uppmärksamheten hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, genererat motstridiga åsikter och väckt djupa reflektioner över dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Bos-Kalles gård och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå detta fenomen och dess konsekvenser för framtiden.
| Bos-Kalles gård | |
| Byggnadsminne | |
 Bos Kalles gård (mitt i bild) sedd från Hedemora kyrkas torn.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Hedemora |
| Socken | Hedemora |
| Plats | Hedemora |
| Koordinater | 60°16′42″N 15°59′20″Ö / 60.27833°N 15.98889°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne | |
| - BBR beteckn | Bebyggelseregistrets byggnadspresentation |
| Tillkomsttid | 1800-talet |
Bos-Kalles gård är en gård i centrala Hedemora, Dalarnas län, belägen mellan Vasaskolan och Hedemora stadsbibliotek. Gården blev byggnadsminne 1991 och husen på gården är idag lägenhetshus för det kommunala bostadsbolaget Hedemorabostäder och inrymmer tio lägenheter. Namnet kommer från en av ägarna till gården.
Bos-Kalles är en borgargård, troligen från början av 1800-talet. Visst jordbruk bedrevs på gården, liksom på andra borgargårdar i staden. Carl Alander, en av ledamöterna i Hedemoras första stadsfullmäktige 1868, bodde på Bos-Kalles vid tiden för den stora stadsbranden 1849. 1878 bodde provinsialläkaren Claes Grill på gården.
Byggnader
Huvudbyggnaderna är i ett och ett halvt plan, byggda av timmer, reveterat med spritputs och står på en sockel av huggen sten. I ett av husen finns en tvättstuga med slaggstensgolv och välbevarad inredning, med bland annat öppen spis och tvätthoar. I flera av lägenheterna finns kakelugnar bevarade. Delar av huvudbyggnaden har spår efter en brand, men den har troligen till stor del klarat sig undan branden 1849.
Gården är öppen mot stadsbiblioteket, men portlider finns även mot Martin Kochs gränd (tidigare Trädgårdsgatan) och Hökargatan, i lidret mot den senare sitter en port i trä, troligen uppbyggd strax efter branden 1849. I detta lider finns en nedgång till ett källarvalv av kilad sten från 1700-talet. Ytterligare ett källarvalv finns inne på gården, med tunnvalv av tegel. Uthusen är byggda efter stadsbranden, i ett av dem står årtalet 1905 inristat. Mitt på gården stod tidigare en hästkastanj av vilken stubben har sparats.
Galleri
-
Bos-Kalles gård -
Innergården -
Fasad mot Kyrkogatan -
Portal mot Martin Kochs gränd
Referenser
Noter
- ^ Fahlander, Ragna (29 maj 2015). ”Tillsammans är ledordet för hyresgästerna på Bos-Kalles gård”. dt.se. http://www.dt.se/allmant/dalarna/tillsammans-ar-ledordet-for-hyresgasterna-pa-bos-kalles-gard. Läst 21 februari 2016.
- ^ ”Bos-Kalles”. www.hedemorabostader.se. Hedemorabostäder. http://www.hedemorabostader.se/hedemora/bos-kalles-__58. Läst 21 februari 2016.
- ^ Källs, Johan (24 maj 2011). ”Stadshistoria för regnklädda”. dt.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310061841/http://www.dt.se/dalarna/hedemora/stadshistoria-for-regnkladda. Läst 21 februari 2016.
Webbkällor
- Länsstyrelsen Dalarna. ”Bos-Kalles gård”. Arkiverad från originalet den 15 december 2005. https://web.archive.org/web/20051215082936/http://www.w.lst.se/template/NewsPage.aspx?id=2453. Läst 30 december 2010.
Tryckta källor
- Arne Moström, Harriet Alander (2004). Kulturpromenad Hedemora – Dalarnas äldsta stad. Hedemora kommun
- Olsson, Daniels Sven (1980). Bebyggelse i Hedemora stad: kulturhistorisk miljöanalys. Dalarnas museums serie av rapporter, 0348-2863 ; 11. Falun: Dalarnas mus. Libris 7748551. ISBN 91-85378-31-3
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bos-Kalles gård.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
