Vasastil

I dagens artikel ska vi prata om Vasastil, ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren och är av intresse för ett stort antal människor. Vasastil är ett ämne som har skapat debatt och har varit föremål för studier och forskning, eftersom dess genomslag täcker olika samhällsområden. Från dess ursprung till dess utveckling har Vasastil fångat uppmärksamheten hos experter och fans, som försöker förstå dess komplexitet och dess inflytande på våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna av Vasastil, såväl som dess betydelse inom olika områden av det moderna livet. Gå med oss ​​och upptäck allt du behöver veta om Vasastil!

Inre borggården på Gripsholms slott, exempel på Vasastil.

Vasastil är en beteckning för den stil i svensk arkitektur och dekoration, som utmärkte perioden från 1520-talet till 1600-talets mitt, alltså Vasatiden. Stilen är påverkad av renässansen.

De borgar och slottsanläggningar, som Gustav Vasa lät bygga på 1500-talets mitt karakteriseras av runda, utspringande hörntorn, mellan vilka bostadslängor reste sig kring en fyrkantig gård. I den kyrkliga arkitekturen dominerar den spetsbågiga konstruktionen både i valv och fönster ända till in på 1600-talet. Sankt Jacobs kyrka i Stockholm är ett typiskt exempel på vasastilen. I interiören framträdde vasastilen redan strax efter 1500-talets mitt med fullt utpräglade renässansformer, exempelvis Kalmar slott, Örebro slott, Vadstena slott och Gripsholms slott.

Vasastilen fick en pånyttfödelse kring sekelskiftet 1900. Exempel på detta är Villa Lagercrantz, Djursholm (1905-1910) och Stockholms rådhus (1908-1915) samt ombyggnaden av Kobergs slott under 1890-talet.

Se även

Källor