Västermyckeläng
I dagens värld har Västermyckeläng fått stor relevans och blivit ett ämne av allmänt intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Västermyckeläng fångat mångas uppmärksamhet, genererat debatter, kontroverser och oändliga motstridiga åsikter. Dess inverkan har varit så betydande att den har överskridit kulturella och geografiska barriärer och varit föremål för studier och forskning inom olika kunskapsområden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Västermyckeläng, och analysera dess implikationer och konsekvenser i dagens samhälle.
| Västermyckeläng | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Älvdalens kommun |
| Distrikt | Älvdalens distrikt |
| Koordinater | 61°12′49″N 14°1′53″Ö / 61.21361°N 14.03139°Ö |
| Area | 170 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 372 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6884[2] |
| Beb.områdeskod | 2039TB108 (1960–)[3] |
| Geonames | 2664300 |
  Ortens läge i Dalarnas län.
| |
| Wikimedia Commons: Västermyckeläng | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Västermyckeläng (älvdalska Westermykklaingg) är en tätort i Älvdalens kommun. Namnet kommer av att byn ligger på västra sidan om Myckeln. Lokalt kallas byn Västäng. I byn talas lokalspråket älvdalska.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Västermyckeläng 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 400 | |||
| 1965 | 364 | |||
| 1970 | 329 | |||
| 1975 | 325 | |||
| 1980 | 300 | |||
| 1990 | 284 | 75 | ||
| 1995 | 306 | 85 | ||
| 2000 | 300 | 85 | ||
| 2005 | 303 | 85 | ||
| 2010 | 279 | 85 | ||
| 2015 | 382 | 171 | ||
| 2020 | 384 | 171 | ||
Anm.: 2015 utökades norrut och sammanväxte med småorten Kåtilla (södra delen)
| ||||
Fäbodar
- Hållby
- Näsbodarna
- Vasselbodarna
- Vålberg
Näringsliv
I anslutning till Rämmaån ligger Nya Porfyrverket som startades av Frost Anders Andersson 1895, efter att Gamla Porfyrverket i Näset brunnit ner 1867.
Se även
Källor
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 24 januari 2017.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
