Turkspråk

I dagens värld har Turkspråk blivit ett relevant ämne av intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det beror på dess påverkan på ekonomin, politiken, kulturen eller människors dagliga liv är Turkspråk en fråga som inte går obemärkt förbi. När världen går framåt och utvecklas blir Turkspråk mer och mer relevant och det finns ett behov av att förstå dess implikationer i olika aspekter av livet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Turkspråk och dess många aspekter, och analysera dess betydelse och inflytande i dagens värld.

  Länder med ett officiellt turkspråk
  Autonoma områden med ett officiellt turkspråk

Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 200 miljoner människor. Folkgrupper som talar turkiska språk kallas för turkspråkiga folk eller turkfolk.

Beskrivning

Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus.

De idag mest talade turkspråken är turkiska (>80 milj), azerbajdzjanska (37 milj), uzbekiska (18 milj), turkmeniska (4 milj), tatariska (8 milj), kazakiska (20 milj) och kirgiziska (3 milj).

Klassificering

Enligt en omstridd hypotes ingår turkspråk i en större språkgrupp, altaiska språk, tillsammans med bland annat mongoliska språk. Turkspråken indelas i nedanstående undergrupper.

Geografisk fördelning av de större turkiska språkgrupperna.
  Sydvästturkiska (oghusiska)
  Sydöstturkiska (uiguriska och uzbekiska)
  Nordvästturkiska (kiptjakiska)
  Nordöstturkisk (sibiriska)
  Tjuvasjiska (oghuriska)
  Chaladjiska
Antal infödda talare av turkspråk

Kommentarer

  1. ^ Räknas som både kiptjakiskt och oghuziskt.
  2. ^ Räknas stundom som en egen gren.
  3. ^ Räknas stundom som sydvästligt.

Referenser

  1. ^ Johanson, Lars: turkspråk i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 november 2015.
v • r
Språkfamiljer
Afrika
Amerika
Eurasien
Oceanien
Se även
Systematisk lista över språk · Lista över språk · Världens största språk efter antal talare