Tjuvasjiska
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Tjuvasjiska och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att dyka in i alla relevanta aspekter av Tjuvasjiska, och erbjuda en fullständig och detaljerad översikt. Vi kommer att analysera dess betydelse inom olika områden, såväl som dess roll i historien och dess framtida relevans. Den här artikeln är avsedd att fungera som en omfattande guide till Tjuvasjiska, som ger läsarna en omfattande förståelse för detta fascinerande ämne.
| tjuvasjiska | |
| чăваш чĕлхи | |
| Talas i | Ryssland, Kazakstan, Lettland, Estland |
|---|---|
| Region | Tjuvasjien |
| Antal talare | 1 042 989[1] |
| Språkfamilj | Altaiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Tjuvasjien (delrepublik i Ryssland) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | cv |
| ISO 639‐2 | chv |
| ISO 639‐3 | chv |
| SIL | chv |
Tjuvasjiska (tjuvasjiska: чăваш чěлхи) är ett språk i språkfamiljen turkspråk.
Antalet talare och dialekter
Enligt en folkräkning från 1999 i Ryssland angav 1,64 miljoner (82 procent av alla tjuvasjer) tjuvasjiska som modersmål. En senare folkräkning från 2010 anger dock lite drygt 1,04 miljoner talare, så antalet har sjunkit.[1] Tjuvasjiska-talare bor huvudsakligen i Tjuvasjiska republiken (Tjuvasjien) och i Tatarstan. De förekommer ofta också i före detta sovjetiska republiker och i andra regioner inom Ryska federationen. Tjuvasjiska kan delas in i två stora dialekter: anatri (övre-) och virjal (nedre-). Tjuvasjiska är numera officiellt språk i Tjuvasjien.
Tjuvasjiska alfabetet
Det tjuvasjiska alfabetet skapades av Ivan Jakovlev 1878. Det är en modifierad version av det kyrilliska alfabetet som innefattar samtliga 33 bokstäder i det ryska alfabetet, samt ytterligare fyra bokstäver (Ӑӑ, Ӗӗ, Ҫҫ, Ӳӳ) för att beteckna fonem som är speciella för tjuvasjiska.
| Versaler: | А | Ă | Б | В | Г | Д | Е | Ё | Ě | Ж | З | И | Й | К | Л | М | Н | О | П | Р | С | Ç | Т | У | Ӳ | Ф | Х | Ц | Ч | Ш | Щ | Ъ | Ы | Ь | Э | Ю | Я |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gemener: | а | ă | б | в | г | д | е | ё | ě | ж | з | и | й | к | л | м | н | о | п | р | с | ç | т | у | ӳ | ф | х | ц | ч | ш | щ | ъ | ы | ь | э | ю | я |
I början av 1926 deltog tjuvasjiska representanter i turkologi-kongressen i Azerbajdzjans huvudstad Baku. På den kongressen kom man fram till förslaget att skaffa ett enhetligt skriftsystem för alla turkspråk – det enhetliga turkiska alfabetet. Det har dock aldrig blivit något stort bland tjuvasjer, och i Ryssland är det numera bara tillåtet att använda det kyrilliska alfabetet. Att använda andra alfabet är olagligt, annat än i utbildningssyfte.
En av de främsta representanterna för det tjuvasjiska folket är diktaren och översättaren Gennadij Ajgi, född 1934 i Tjuvasjien. Hans tjuvasjiska namn betyder "den där".
Referenser
- ^ ”Språkkunskaper hos befolkningen i Ryska Federationen” (på ryska). Nationell sammansättning och språkkunskaper, medborgarskap. Resultat av den allryska folkräkningen 2010. Rysslands federala statistiktjänst. 23 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 10 december 2019. https://web.archive.org/web/20191210000012/https://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/Documents/Vol4/pub-04-05.pdf. Läst 25 mars 2022.
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Tjuvasjiska. |