Kirgiziska
I dagens värld har Kirgiziska blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, ekonomin eller kulturen är Kirgiziska ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Från dess ursprung och utveckling till dess implikationer i nuet och framtiden har Kirgiziska väckt debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och lett till reflektion över dess betydelse och inverkan. Därför är det viktigt att fördjupa sig djupare i studien och analysen av Kirgiziska, för att heltäckande förstå dess inflytande och omfattning i det aktuella sammanhanget. Med tanke på denna verklighet är det nödvändigt att närma sig ämnet Kirgiziska ur olika perspektiv, för att erbjuda en global och berikande vision som tillfredsställer alla läsares nyfikenhet och intresse.
| kirgiziska | |
| кыргыз тили, кыргызча, قىرعىزچا, قىرعىز تىلى | |
| Talas i | Kirgizistan, samt av minoriteter i Kina, Afghanistan, Kazakstan, Tadzjikistan, Turkiet och Uzbekistan |
|---|---|
| Region | Centralasien |
| Antal talare | 5.150.000[1] |
| Språkfamilj | Turkiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Kirgizistan |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | ky |
| ISO 639‐2 | kir |
| ISO 639‐3 | – |
Kirgiziska (även kirgisiska) är ett nordvästligt turkspråk som tillsammans med ryskan är officiellt språk i Kirgizistan. Totalt finns det cirka tre miljoner talare,[uppdatering behövs] varav de flesta i Kirgizistan. Språket skrivs sedan 1939 med kyrillisk skrift, men det latinska alfabetet, som användes innan det kyrilliska, håller gradvis på att återinföras. Innan den latinska skriften infördes skrevs det med det arabiska alfabetet, vilket fortfarande används av kirgizer i Kina. Kirgiziska är mycket närbesläktat med kazakiskan.
Uttal och translitterering av det modifierade kyrilliska alfabetet för kirgiziska:[2]
| Kyrilliska alfabetet | Kirgiziska namn | Arabiska alfabetet (Kina) | Translitterering[2] | Latinska alfabetet (1928—1940) |
IPA |
| А а | а | ا | A a | A a | /ɑ/ |
| Б б | бе | ب | B b | B в | /b/, , |
| В в | ве | ۋ | V v | V v | /v/ |
| Г г | ге | گ ع* |
G g | G g, Ƣ ƣ | /ɡ/ |
| Д д | де | د | D d | D d | /d/ |
| Е е | e | ه | E e | E e | /je/, /e/ |
| Ё ё | ё | يو | Jo jo | Yo yo | /jo/ |
| Ж ж | же | ج | Zj zj | Ç ç (Ƶ ƶ från 1938) | /dʒ/ |
| З з | зе | ز | Z z | Z z | /z/ |
| И и | и | ى | I i | I i | /i/ |
| Й й | ий | ي | J j | J j | /j/ |
| К к | кa | ك ق* |
K k | K k, Q q | /k/, , |
| Л л | эл | ل | L l | L l | /l/ |
| М м | эм | م | M m | M m | /m/ |
| Н н | эн | ن | N n | N n | /n/ |
| Ң ң | ың | ڭ | Ng ng | Ŋ ŋ | /ŋ/ |
| О о | о | و | O o | O o | /o/ |
| Ө ө | ө | ۅ | Ö ö | Ɵ ɵ | /ø/ |
| П п | пe | پ | P p | P p | /p/ |
| Р р | эр | ر | R r | R r | /r/ |
| С с | эс | س | S s | S s | /s/ |
| Т т | те | ت | T t | T t | /t/ |
| У у | у | ۇ | U u | U u | /u/ |
| Ү ү | ү | ۉ | Ü ü | Y y | /y/ |
| Ф ф | эф | ف | F f | F f | /f/ |
| Х х | ха | ح | Ch ch | X x (H h till 1938) | /χ/ (=/k/) |
| Ц ц | це | تس | Ts ts | Ts ts | /ʦ/ |
| Ч ч | че | چ | Tj tj | C c | /tʃ/ |
| Ш ш | ша | ش | Sj sj | Ş ş | /ʃ/ |
| Щ щ | ща | - | Sjtj sjtj | Şc şc | /ʃtʃ/, /ʃː/ |
| Ъ ъ | ажыратуу белгиси | - | - | - | - |
| Ы ы | ы | ى | Y y | Ь ь | /ɯ/ |
| Ь ь | ичкертүү белгиси | - | - | - | - |
| Э э | э | ه | E e | E e | /e/ |
| Ю ю | ю | يۋ | Ju ju | Yu yu | /ju/, /jy/ |
| Я я | я | يا | Ja ja | Ya ya | /ja/, /jɑ/ |
- К - ك ändringar på ق med а, о, у, ы.
- Г - گ ändringar på ع med а, о, у, ы.
Referenser
- ^ ”Kirghiz” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=kir. Läst 30 december 2009.
- ^ Nordblom, Stefan (2015). TRANSLITTERERING OCH ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER. ec.europa.eu. sid. 32. https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/transliteration_alt_geogr_names_sv.pdf
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Kirgiziska. |
- Kyrgyz på Omniglot (på engelska)
- Kyrgyz language on Encyclopædia Britannica (på engelska)
|