I dagens värld har Torstein vites saga blivit ett ämne av yttersta vikt och relevans. Oavsett om det är på det personliga, yrkesmässiga, politiska eller sociala området har Torstein vites saga fått stor relevans och genererat en bred debatt bland experter och samhället i stort. Vikten av Torstein vites saga ligger i dess direkta inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess inflytande på utvecklingen och utvecklingen av olika kunskaps- och kulturområden. Det är därför det är viktigt att analysera och på djupet förstå vilken betydelse och inverkan som Torstein vites saga har på vår nuvarande verklighet, samt att förutse möjliga framtida scenarier som kan uppstå som ett resultat av dess närvaro inom olika områden.
Torstein vites saga (isl. Þorsteins saga hvíta) är en av islänningasagorna. Den utspelar sig kring Vopnafjörður på nordöstra Island. Handlingen vid Torstein vites landnam i slutet av 800-talet och några decennier framåt.
Torstein vite tog land på Island mellan åren 890 och 910. Han var anfader till Hov-släkten. Sagan handlar om honom och sonen Torgils, far till Brodd-Helge. Den sistnämnde återkommer i Vapnfjordingasagan, som utgör en fortsättning på Torstein vites saga. Den egentliga huvudpersonen är Torstein fagre Torfinnsson vars bröder dräper Torgils. Torstein fagre förlikas senare med Torstein vite.
Sagan är skriven före mitten av 1200-talet, men finns endast i senare pappershandskrifter. Äldst är AM 496 qu., som skrevs hösten 1639 i Hólar. Något yngre är AM 156 fol., skriven före 1650. Sagan trycktes först i Köpenhamn år 1848 i Nordiske Oldskrifter V.
Sagan är översatt till svenska av Åke Ohlmarks (1964).