Nuförtiden är Ljosvetningasagan ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor runt om i världen. I och med teknikens och sociala nätverks framsteg har intresset för Ljosvetningasagan ökat och blivit ett återkommande samtalsämne i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess historiska relevans eller dess betydelse inom olika områden, har Ljosvetningasagan blivit ett allestädes närvarande element i våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ljosvetningasagan och dess inflytande på världen idag.
Ljosvetningasagan (isl. Ljósvetninga saga) är en av islänningasagorna. Den utspelar sig i Þingeyingaområdet på norra Island. Handlingen utspelar sig under åren 985 t.o.m. cirka 1066.
Sagan berättar först om Torgeir ljosvetningagode Torkelsson som bodde på gården Ljosavatn. Han var Islands lagsagoman under åren 985-1001. Trots att han själv var asatroende, var det han som med sin klokhet och övertalningsförmåga fick kristendomen antagen på Alltinget år 1000.
Handlingen fortsätter sedan i fyra generationer med Torgeirs son Höskuld och sonsonen Torvard som huvudpersoner. Sagan slutar under Torgeirs sonsonson Höskuld, med Brand Gunnsteinssons fall vid Stamford Bridge år 1066. Bärande inslag för övrigt är Gudmund den mäktiges och Eyjolf haltes tvister med folket från Ljosavatn.
Sagan är troligen skriven under åren 1250–1260. Den finns bevarad i två pergamentshandskrifter, AM 461 qu och AM 162 C fol., båda från 1400-talet. Båda dessa membraner har luckor, så att de måste kompletteras med varandra och senare pappershandskrifter. Sagan trycktes först i Köpenhamn år 1830, som en del av Íslendinga sögum II. bindi.
Sagan har även kallats Reykdæla saga, Möðrvellinga saga, samt Þorgeirs saga goða, Guðmundar ríka ok Þorkels háks.
Sagan är översatt till svenska av Åke Ohlmarks (1964).