Idag fortsätter Kroka-Rävs saga att vara ett relevant ämne som skapar stort intresse och debatt i samhället. Denna fråga har varit föremål för studier och forskning av experter på området, som har försökt hitta svar på frågor och lösningar på problem relaterade till Kroka-Rävs saga. Genom historien har Kroka-Rävs saga spelat en grundläggande roll i människors dagliga liv och påverkat deras beteende, attityder och beslut. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Kroka-Rävs saga, i syfte att belysa detta ämne och dess implikationer idag.
Kroka-Rävs saga (isl. Króka-Refs saga) är en av islänningasagorna.
Sagan utspelar sig dels på västra Island, i området Dalasyslan, dels på Grönland, samt i Norge och i Danmark. Handlingen kretsar kring den tyste och sluge Räv. Det finns fina karaktärsskildringar av den kloke och infame Harald Hårdråde som vill åt Rävs hustru, och den gode Sven Estridsson. Handlingen torde vara uppdiktad, men den har anknytningar till välkända stormän, som Gestur Oddleifsson på Hagi.
Sagan är troligen skriven i mitten av 1300-talet. Den fanns ursprungligen nedtecknad i Vatnshyrna, som till största delen är förstörd. Numera finns den endast bevarad i en pergamenthandskrift (AM 471 qu.) från slutet av 1400-talet, samt i flera pappershandskrifter. Den trycktes först i Hólar år 1756.
Sagan är översatt till svenska av Åke Ohlmarks (1963).