Tärendö
Nuförtiden har Tärendö blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Dess inverkan och relevans sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, och påverkar beslut, beteenden och sätt att tänka. Tärendö är inte bara ett aktuellt fenomen, utan har funnits genom historien, utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga omständigheter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Tärendö, från dess ursprung till dess inflytande idag, för att bättre förstå dess betydelse och omfattning i våra dagliga liv.
| Tärendö | |
| småort, kyrkby | |
 oktober 2011 i oktober 2011
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Pajala kommun |
| Distrikt | Tärendö distrikt |
| Höjdläge | 165 m ö.h. |
| Koordinater | 67°10′6″N 22°37′9″Ö / 67.16833°N 22.61917°Ö |
| Area | 49 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 130 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8892[2] |
| Småortskod | S9745[3] |
| Beb.områdeskod | 2521TB105 (1960–2005)[4] 2521SB105 (2005–)[4] |
| Geonames | 602373 |
  Ortens läge i Norrbottens län.
| |
| Wikimedia Commons: Tärendö | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Tärendö (meänkieli: Täräntö, finska: Täräntö/Tärentö, nordsamiska: Deargget) är en kyrkort i Tärendö socken i Norrbotten. Namnet har även använts för tätorten som fram till 1995 även omfattade byn byn Isokylä och därefter utgjorde en tätort utan kyrkorten.. År 2000 namnändrade SCB denna tätort till Tärendö då inte omfattade kyrkorten och som 2005 omklassades till en småort i Tärendö distrikt i Pajala kommun.
Tärendöälven, som avleder vatten från Torne älv, rinner ut i Kalixälven vid Tärendö.
Historik
Byn grundades troligen på 1620-talet av Grels Tomasson (Jatko) från Savolax. Namnet kommer av läget vid Tärendöälven, vars ursprungliga samiska namn var Deargget. Älvens nuvarande samiska namn är Dearggeteatnu och därav har bebyggelsen Täräntö (försvenskat Tärendö) fått sitt namn. Ordet deargget är bildat till ett ord för en bifurkation, en trång passage som karakteriserar Tärendöälven. Den samiska efterleden eatnu betyder (stor) älv. På meänkieli är älvnamnet Täränönväylä, där förleden Täränön är genitiv av Täräntö.[5]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Tärendö/Isokylä 1960–2015[6][7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 614 | 277 | ||
| 1965 | 642 | 297 | ||
| 1970 | 660 | 297 | ||
| 1975 | 577 | 200 | ||
| 1980 | 534 | 202 | ||
| 1990 | 404 | 204 | ||
| 1995 | 212 | 39 | ||
| 2000 | 208 | 39 | ||
| 2005 | 183 | 39# | ||
| 2010 | 158 | 39# | ||
| 2015 | 131 | 48# | ||
Anm.: Namnändring 1995 från Tärendö till Isokylä i samband med att tätortens yta minskades. Upphörde som tätort 2005. 2010 småorten benämnd Tärendö och Isokylä.
# Som småort. | ||||
I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[8] Vid tätortsavgränsningen 1995 minskades tätortens yta och den mindre tätorten fick namnet Isokylä av SCB. I publikationen anmärkte SCB att namn på tätorten inte var slutgiltigt fastställt och vid nästa tätortsavgränsning 2000 hette tätorten åter Tärendö.[13][14] Vid tätortsavgränsningen 2005 räknades inte Tärendö längre som en tätort, då befolkningen understeg 200 invånare. Vid småortsavgränsningen 2005 bildades småorten Tärendö, omfattande samma yta som den tidigare tätorten.[15]
Samhället
I orten som är kyrkbyn i Tärendö socken ligger Tärendö kyrka samt ett hotell.
Festplatsen Tärendöholmen ligger i byn, ute på en ö mitt i bifurkationen.
Näringsliv
I Tärendö finns Sveriges nordligast belägna kommersiella sågverk, Krekula & Lauri såg,[16] som 2021 köptes av familjeföretaget Jutos Timber i Teurajärvi, också i Pajala kommun.[16]
Kultur
Stora delar av filmen Populärmusik från Vittula är inspelad i Tärendö.
Kända personer från Tärendö
- Tage Alalehto, sociolog vid Umeå universitet
- Hasse Alatalo, journalist och musiker
- Charlotte Kalla, längdskidåkare
- Bruno Poromaa, politiker (S)
- Mats Winsa, arkitekt
- Jon Blåhed, regissör och manusförfattare
Källor
Noter
- ^ Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 januari 2014.
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
- ^ ”Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0811/LandarealSmaort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
- ^ (PDF) Tätorter 1995. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 5 december 1996. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9601.pdf. Läst 27 oktober 2016
- ^ (PDF) Tätorter 2000. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 20 februari 2002. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000A01/MI0810_2000A01_SM_MI38SM0101.pdf. Läst 27 oktober 2016
- ^ (PDF) Småorter 2005. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 27 juni 2007. sid. 56. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 27 oktober 2016
- ^ ”Krekula & Lauri Såg AB”. Krekula & Lauri Såg AB. http://krekula-lauri.se/. Läst 13 december 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tärendö.- Tärendös webbplats
| ||||||||||||||||
