I dagens värld har Strömbäck blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till allmänheten, Strömbäck har fångat allas uppmärksamhet på grund av dess relevans i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Strömbäck, från dess inverkan på vardagen till dess inflytande på kultur och politik. Genom omfattande analys hoppas vi kunna ge en tydlig och fullständig bild av Strömbäck, så att våra läsare bättre förstår dess betydelse och roll i dagens värld.
Strömbäck | |
småort | |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Västerbotten |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Umeå kommun |
Distrikt | Tegs distrikt |
Koordinater | 63°41′26″N 20°13′33″Ö / 63.69056°N 20.22583°Ö |
Area | 31 hektar (2023) |
Folkmängd | 164 (2023) |
Befolkningstäthet | 5,3 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Småortskod | S8865 |
Beb.områdeskod | 2480SB177 (1990–) |
Ortens läge i Västerbottens län.
| |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Strömbäck är en mindre ort, belägen vid havet cirka 18 km söder om Umeå. Orten är främst känd för sin folkhögskola.
Orten var tidigare en bruksort. År 1750 anlades Ströms bruk, som sedermera blev Strömbäcks glasbruk. Glastillverkningen upphörde på 1880-talet, varefter anläggningarna under många år användes för jordbruk och hästavel. På 1950-talet köptes området av EFS, som grundade folkhögskolan 1955.
Det finns flera öar som tillhör Strömbäck, varav Risön och Enahällland är de största.
I närheten av Strömbäck finns Strömbäck Kont naturreservat.