I dagens värld har Sockerart blivit ett allt mer relevant ämne av intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Sockerart fått en aldrig tidigare skådad betydelse i det moderna samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Sockerart varit föremål för studier, debatt och intresse av olika samhällsaktörer. I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen och implikationerna av Sockerart i olika aspekter av våra dagliga liv, från dess inflytande på ekonomin till dess inverkan på kultur och mellanmänskliga relationer. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Sockerart och dess roll i att forma världen idag.
Sockerarter, sackarider, kan syfta till gruppering av kolhydrater i allmänhet eller som samlingsnamn för kortkedjade kolhydrater. Kolhydrater kan delas in i enkla sockerarter (monosackarider) och sammansatta sockerarter (disackarider, trisackarider oligosackarider och polysackarider). I den obligatoriska näringsdeklarationen för livsmedel innefattar sockerarter enbart monosackarider och disackarider, vilket är den definition som Livsmedelsverket använder. I vissa fall inkluderas även korta kedjor av oligosackarider tillsammans med monosackarider och disackarider. Ett annat samlingsnamn för dessa kortkedjade kolhydrater är socker.
Prefixen mono-, di- respektive tri- anger hur många sockerenheter (ringar av kolatomer) sockermolekylen består av, där mono betyder en, di betyder två och tri betyder tre. Oligo- består av få enheter. Poly- byggs upp av ett stort antal monosackarider, med fler än två kedjor.
De vanligaste monosackariderna är glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).
De vanligaste disackariderna är laktos (mjölksocker), maltos och sackaros.