Laktos
I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Laktos i det moderna samhället. Från dess relevans i akademin till dess påverkan på vardagen, spelar Laktos en grundläggande roll i vår förståelse av världen omkring oss. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna och dimensionerna av Laktos, från dess historiska ursprung till dess nuvarande tillämpningar. På samma sätt kommer vi att överväga de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har dykt upp kring Laktos, och på så sätt berika vår övergripande förståelse av detta ämne. Denna artikel försöker fördjupa sig i relevansen och innebörden av Laktos i vårt nuvarande samhälle, och erbjuder en panoramavy som låter läsaren förstå dess betydelse och omfattning i olika sammanhang.
| Laktos | |
 | |
| Systematiskt namn | β-D-galaktopyranosyl-(1→4)-D-glukos |
|---|---|
| Övriga namn | Mjölksocker |
| Kemisk formel | C12H22O11 |
| Molmassa | 342,30 g/mol |
| Utseende | Vitt, fast ämne |
| CAS-nummer | 63-42-3 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,525 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 216 g/l |
| Smältpunkt | 202,8 °C |
| Kokpunkt | 668,9 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
.png)
Laktos, mjölksocker, är en kolhydrat (en disackarid) som består av glukos och galaktos och finns i däggdjursmjölk.
Egenskaper
Laktos i fast form förekommer i 3 kristallina polymorfer, α-laktos som monohydrat, α-laktos som anhydrat, β-laktos som anhydrat samt även en amorf form. α-laktos är den stabilaste formen.
Den förekommer som sammanhängande kristaller eller vitt kristallinskt pulver med en svagt söt smak. Den är lättlöslig i vatten, men olöslig i etanol och eter.
Framställning
Laktos utvinns ur mjölk, främst skummjölk, genom att man fäller ut kasein med hjälp av ostlöpe eller syra. Ur den erhållna vasslen frånskiljs övriga proteiner genom uppvärmning. Efter filtrering indunstas vasslen i vakuum till sirapskonsistens där laktosen får kristallisera. Denna centrifugeras därefter från moderluten och renas genom upprepad kristallisation.
Användning
Laktos är ett vanligt fyllnadsmedel i tabletter och används även som hjälpämne i andra läkemedelsberedningar. Det kan också användas som smakkorrigering inom konservindustrin. Laktos förekommer även som tillsats i vissa öltyper för att få en mer söt smak då laktosen inte kan brytas ner av traditionell öljäst.
Laktostoleransen är individuell.
| Ingrediens | Laktoshalt |
|---|---|
| Mjölk/Lättmjölk | 5 g / dl |
| Filmjölk | 3,5 - 4 g / dl |
| Yoghurt | 2,5 g / dl |
| Hårdost | < 0,1 g / 100 g |
Förekomst
| Ingrediens | Laktosförekomst |
|---|---|
| Animaliskt fett | Ja/Kanske |
| Arrak | Nej |
| Bifilus | Ja/Kanske |
| Cashewnötter | Nej |
| Choklad | Ja/Kanske |
| Créme fraiche | Ja/Kanske |
| Dofilus | Ja/Kanske |
| E-nummer (alla) | Nej |
| Emulgeringsmedel | Nej |
| Enzymer | Nej |
| Fetaost | Ja/Kanske |
| Filmjölk | Ja/Kanske |
| Färskost | Ja/Kanske |
| Fårmjölk | Ja/Kanske |
| Förtjockningsmedel | Nej |
| Getmjölk | Ja/Kanske |
| Glass | Ja/Kanske |
| Grädde | Ja/Kanske |
| Gräddfil | Ja/Kanske |
| Gräddpulver | Ja/Kanske |
| Havre-"grädde" | Nej |
| Havredryck | Nej |
| Havreglass | Nej |
| Hårdost | Nej |
| Isglass | Ja/Kanske |
| Ister | Nej |
| Kaffegrädde | Ja/Kanske |
| Kakaomassa | Nej |
| Kakaopulver | Nej |
| Kakaosmör | Nej |
| Kalciumdiglutamat | Nej |
| Kalciumkarbonat | Nej |
| Kalciumlaktat | Nej |
| Kaliumlaktat | Nej |
| Karboxmetylstärkelse | Nej |
| Kefir | Ja/Kanske |
| Kesella | Ja/Kanske |
| Keso | Ja/Kanske |
| Klumpförebyggande medel | Nej |
| Kokos/-mjölk | Nej |
| Kolhydrater | Nej |
| Konserveringsmedel | Nej |
| Kvarg | Ja/Kanske |
| Kärnmjölkspulver | Ja/Kanske |
| Lactobaciller | Nej |
| Laktas | Nej |
| Löpe | Nej |
| Margarin (små mängder) | Ja/Kanske |
| Maräng av hönsäggvita | Nej |
| Mesost | Ja/Kanske |
| Messmör | Ja/Kanske |
| Mjukost | Ja/Kanske |
| Mjölk-H | Ja/Kanske |
| Mjölk-kärn | Ja/Kanske |
| Mjölk-Rå | Ja/Kanske |
| Mjölk-Skum | Ja/Kanske |
| Mjölk-Steril | Ja/Kanske |
| Mjölk-Torr | Ja/Kanske |
| Mjölkchoklad | Ja/Kanske |
| Mjölkpulver | Ja/Kanske |
| Mjölksocker | Ja/Kanske |
| Mjölksyra | Nej |
| Mjölksyrabakterier | Nej |
| Modifierad stärkelse | Nej |
| Natriumlaktat | Nej |
| Nougat | Ja/Kanske |
| Ost | Ja/Kanske |
| Parfait | Ja/Kanske |
| Pektin | Nej |
| Ris/dryck | Nej |
| Sesamfrö | Nej |
| Skummjölkspulver | Ja/Kanske |
| Smältost, små mängder | Ja/Kanske |
| Smör | Ja/Kanske |
| Smörarom | Nej |
| Sojabönor/dryck/mjöl | Nej |
| Sojaglass | Nej |
| Stärkelse | Nej |
| Stärkelsesirap | Nej |
| Tapioka | Nej |
| Tofu | Nej |
| Torrmjölkspulver | Ja/Kanske |
| Vassle/pulver | Ja/Kanske |
| Vegetabilisk olja | Nej |
| Vegetabiliskt fett | Nej |
| Vissa grötpulver | Ja/Kanske |
| Vällingpulver, vissa | Ja/Kanske |
| Yoghurt | Ja/Kanske |
| Ädel-produkter | Ja/Kanske |
Se även
Referenser
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ ICA Kundkontakt, blått faktablad 2011
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.