Snitt

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Snitt. Oavsett om vi utforskar en anmärkningsvärd persons liv, undersöker en historisk händelse eller dyker in i ett aktuellt ämne, är Snitt ett ämne som fascinerar och intrigerar människor i alla åldrar och bakgrunder. På dessa sidor kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Snitt och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans inom det akademiska området inbjuder Snitt oss att reflektera, lära och ifrågasätta vår miljö. Så gör dig redo att ta en djupdykning in i världen av Snitt och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Den här artikeln handlar om det mängdteoretiska begreppet. För andra betydelser, se Snitt (olika betydelser).
Snittet av A och B är mängden av alla element som finns i både A och B

Snittet eller skärningen av två mängder, A och B, är mängden av alla element som finns i både A och B, det vill säga, inte i enbart A och inte i enbart B men tillhör både A och B.

Snittet av A och B skrivs A ∩ B.

Av definitionen framgår att för alla A gäller A ∩ ∅ = ∅ och A ∩ A = A där ∅ är symbolen för tomma mängden.

Exempel

  • {A, B, C, D} ∩ {C, D, E} = {C, D}
  • {x : x är randig} ∩ {x : x är en zebra} = {x : x är en randig zebra}
  • {x : x är en rektangel} ∩ {x : x är liksidig} = {x : x är en kvadrat}
  • {x : x är ett jämnt tal} ∩ {x : x är ett primtal} = {2}

Snitt kan generaliseras till att gälla inte bara mellan två, utan mellan ett godtyckligt antal mängder: snittet av en familj A = (Ai)i ∈ I av mängder,

eller ∩ A, är den mängd som består av alla element som finns i alla elementen i A. Om till exempel A = {{0, 1}, {1, 2, 3}, {1}} {{1, 2}, {2, 3}} så är ∩ A = {2}.

Se även